Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism, dess orsaker och följder jämte ett kort genmäle till herr J. A. Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM. 89
om rätta uppfattningen af flere bibelställen, om de slutsatser., som böra
dragas af uttryck, hvilka synas motsäga hvarandra m. m. dylikt. Å andra
sidan strömmar öfver oss från England en mängd skrifter, de flesta dock
behandlande den mer praktiska sidan af kristendomen 1. Vi få ej tillsluta
våra ögon, tillstoppa våra öron för alla dessa skrifter och röster. Ett
litet land som vårt kan ej lefva ensamt på egna andliga tillgångar. Vi
måste tillägna oss det bästa af de nya facta och teorier, som den tyska
lutherska teologien bragt i dagen såsom frukt af vår egen lutherska kyrkas
utvecklingsarbete. Äfven måste vi göra oss till godo engelsmännens
exempel af ett verksammare kristendomslif och därigenom söka motarbeta
den tröga inerti, den dådlösa slapphet, hvartill lutheraners ofta ensidiga
uppfattning af läran om rättfärdiggörelse af tron visat sig leda, och som
gifvit upphof till uttrycken >)draga nåden till lösaktighet», >)nådetjufa o. s. v.
Farligt torde vara att mota detta behöfliga inflytande genom att varna
för >)den reformerta andan>) för >)den engelska kyrkans nit» »så beskäftigt
och mångsysslande i syfte att främja Guds rike och lindra likars nöd>> 2
och genom att prisa tron »ju mera renad, ju n1era gärningsfri, ju 1nera
dristig den än 3
•
Utrymmet tillåter ej att närmare beröra de till vårt språk öfversatta
tyska och engelska skrifter, hvilka i det föregående blifvit antydda. Blott
ett par korta anmärkningar må tillfogas.
I professor H. H. W endts brochyr om »Den äkta kristendomens
norm») gifves en beaktansvärd anvisning för de protestantiska kyrkorna.,
huru bäst råda bot för den brist på klar och enhetlig norm, som alltid
försvagat dessa kyrkor och gjort deras ställning vacklande. Denna hans
utredning, skrifven enkelt och klart och i en lugn men varmt kristlig ton,
synes vara af väsentlig vikt för den protestantiska kristenhetens världs-
historiska framtid.
Den Ritschlska teologien, som vunnit något insteg hos oss, utgör
en af de former, i hvilka reaktionen mot vissa af lutherska kyrkans en-
sidigheter uppträdt. Några bland dessa ensidigheter äro i föregående
artikel vidrörda. Men denna teologi företer några, son1 det synes mig,
för kristendomslifvet skadliga brister, däribland benägenheten att utesluta
det mystiska elementet ur religionen. Orsaken härtill torde vara, att
Ritschl lefde och verkade under en tid., då naturvetenskapernas induktiva
metoder med sin realism behärskade tänkesättet. Men denna riktning är
på återgång och borde ej få inverka störande på vår teologiska utveck-
ling. En sådan inskränkt och torr uppfattning af kristendomen är ej
heller förenlig med Nya Testamentet, i hvilket andens hittills ofattliga
herravälde öfver materien på många ställen framträder; ett förhållande,
hvars verklighet senare tiders vetenskapliga forskning på psykiskt område
1
Äfven i England publiceras verk rörande resultaten af nyare tidens forskningar i
bibel och kyrkohistoria.
2
Tal vid Bibel~ällskapets årssammankomst 1888, sid. 44.
3
S. st. sid. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
