Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 34 EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME.
krus och med all anständig frihet. De sutto ofta och talade tillhopa
som kamrater. De soldateri som bitsändas från Frankrike, måste gemen-
ligen tjena till dess de blifva 40 eller 50 år gamla, då de få afsked samt
tillstånd att sätta sig ned och uppbruka något land; men om de vid hit-
komsten ingått accord att endast tjena vissa år, så få de efter deras för-
lopp afsked, om de så vilja. De, som äro infödde här i landet, ingå
gemenligen ett accord att tjena kronan uti 6, 8 a 10 år, efter hvilken tid
de få afsked, och sätta sig ned i landet att blifva bönder. När en sol-
dat fått afsked, skänkes honom af Konungen ett visst stycke land att bo
på och upptaga till åker och äng. Längden af detta landet blir 40
arpens, och bredden endast 3 arpens *, om marken öfver allt är god,
men något mer der landet är sämre. - - - - - - - - - - -
Så snart nu en soldat sätter sig ned _
att uppbruka ett land, som aldrig
förr blifvit upptaget, hjelper Konungen honom i början på fötter. Han
får <lerföre de 3 eller 4 första åren mat af Konungen för sig och sin
hustru, och der han har barn, tilldelas dem äfven af kronan mat på
samma tid. Desslikes skänker konungen honom en ko och de nödvän-
digaste åkerredskap. Äfven sändas andra soldater att hjelpa honom timra
upp sin stuga, dem Konungen enkom <lerföre betalar. - – - - - -
Landet, som de förafskedade soldater här fått, var ganska godt, bestod
mest af en tjock svartmylla med lera under.»
Hos många skildrare af utopiska förhållanden finner man framställd
den grundsatsen, att metalliskt mynt aldrig borde finnas till. Hvad skulle
sådana idealister, hvad skulle :Jean :Jacques Rousseau hafva sagt, om de
vetat, att det canadensiska paradiset var så godt som fritt från denna
kulturens utväxt. Kalms skildring däraf lyder sålunda. »Penningarna,
som brukades här i Canada, voro mest papperssedlar. - - - Pappers-
sedlarne voro ej tryckte, utan skrifne. De hade den beskaffenhet, att
som Konungen i Frankrike har funnit, att det är äfventyrligt för Kapare,
skeppsbrott och andra olyckor på sjön att sända hit öfver penningar till
Troupernas betalning och andra ting, så har han förordnat att i dess
ställe, då löner åt krigsfolket eller ock för Kronans arbete och dylikt
skall utgifvas, Intendenten uti Quebec eller ock Commissarien i Montreal
låter skrifva en eller flera sedlar allt efter summan, som skall gifvas ut,
hvarpå nämnes att sedeln skall gå och gälla för så och så mycket till
nästa October, hvarunder sedan antingen Intendenten eller Commissarien
sätter sitt namn. De gälla då som andra penningar. Uti October må-
nad på en viss bestämd tid är hvarjom och enom frihet lemnad, att bära
sina papperssedlar antingen till Intendenten i Quebec eller Commissarien
i Montreal och af dem <lerföre taga ut en vexel på Frankrike. Då denna
i Frankrike uppvisas, få de af Kongl. Ränteriet i reda penningar så myc-
ket ut, som är utsatt i vexeln. - - - - - - - - - - - -
Mot hösten, när köpmansskeppen hit ankomma från Frankrike, äro de
~ Ungefär 72 sv. tunnland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
