Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME. 1 35
handlande ganska angelägna om att inkassera så många sedlar som de
kunna få, dem de låta förbyta i sedlar på Frankrike.»
Kalm nämner visserligen i detta sammanhang, att skälmar någon-
gång förfalskat sådane sedlar, men att de hårda straff, vanligen lifsstraff,
som drabbat sådana myntmästare, tämligen afskräckt de vanartiga, så att
något sådant numera sällan hördes.
Såsom en följd af det patriarkaliska jämlikhetstillstånd, som utveck-
lat sig i den aflägsna kolonien, anför Kalm vidare, att 1nonsieur och
1nadame var det vanliga tilltalsordet från de högsta inom samhället sa1nt
ända till och med torparen och hans hustru.
För befolkningen, dess vanor och plägseder har Kalm mycket in-
tresserat sig. De skildringar han däraf lämnar äro särdeles intressanta,
när de beröra de canadensiska kvinnornas lif i helg och söcken, och
det synes mig att kulturbilden blir lifligast, när den meddelas i Kalms
egna ord.
»Folkets lefnadssätt i Montreal och denna del af Canada var skildt
från de Engelskas nästan på samma sätt som dessa nationer äro häruti
skiljaktige uti Europa. Fruntimret såg här väl ut, de voro belefvade och
ärbare med en liten oskyldig frihet, gingo alla Söndagarne mycket granna
klädde, mest på samma sätt, som vårt Svenska Fruntimmer. Om Söckne-
dagarne prålade de väl ej så mycket, dock vore de alltid ganska måne
om att utkrusa hufvudet, hvars här alltid var lagdt i lockar och pudradt
samt utsmyckadt med allehanda glänsande och glittrande saker, likasom
det varit fullsatt med Diamanter och dyrbara stenar. Deras hvardags-
kläder voro en liten nätt tröja samt en hel stackat kjortel, som räckte
till halfva benet och ibland ej dit, nästan som de deruti tagit seden af
Wilskornas (d. v. s. Indianqvinnornas) helt stubbota kjortlar. Skoklac-
karne voro hel smale och ganska höge, att det var undran värdt huru
de kunde gå på dem. Uti hushållssysslor öfverträffade de vida de En-
gelska qvinfolken, hvilka (att säga rena sanningen) hafva den frihet sig
förundt, att de fått hvälfva all hushållsbördan på manfolken, och således
ofta kunna sitta hela dagen på en stol med händerna i kors, utan att
behöfva arbeta; men desse Canadensiske grepo sig gemenligen mera an,
i synnerhet den menige hopens, hvilka infunno sig allestädes både på
åker, äng, i fägård m. m. och skydde intet arbete, men uti kärls och
husens renhållande tycktes dock något saknas hos dem. Golfven så i
städer som på landet, der folket dagligen vistades, tvättades ibland ej en
gång på halfva året; derföre sågo de för den, som nyss förut varit hos
Engelska och Holländska, der golfvens ständiga skurning och renhållning
anses nästan lika vigtig som sjelfva Religion, nog obehagliga ut; dock
att förekomma det att tjocka dammet på golfvet icke måtte för starkt
besvära helsan, löpa qvinfolken några gånger om dagen omkring rummet
med en vattenkanna., ur hvilkens pip de slänga vattnet omkring på golf-
vet, som då fäster det starka dammet qvar, men så snart det börjar tor-
kas och börjar lyfta sig upp från golfvet, kommer en ny bestänkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
