Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME.
igen. I öfrigt låta de sig ej falla besvärligt att vara allestädes med uti
hushålls sysslor. Jag såg med nöje, huru äfven de förnämare, ja sjelfva
Gouvernörens döttrar klädde sig rätt och slätt, krusade ej mycket ut sig,
lupo allestädes i husen både i källare och kök. såsom pigor att se efter,,
det allt riktigt tillgick, och buro tillika sin söm med sig.»
Det goda intryck, som Kalm erhöll genom sin första bekantskap
med »fruntimret» i Montreal, bibehöll han i det stora hela taget, om han
också på andra orter inom kolonien kunde finna företeelser, som icke
helt och hållet gingo i samma riktning.
Såsom bevis på den sociala jämlikheten anför han, att i Canada
gingo både bondhustrur och bondpigor med natt-tyg, hvilket mest var
uppsatt, men ibland ock nedhängande; - - - frampå halsen hängde
gemenligen ett silfverkors. »En del voro rätt flitige., dock så såg jag ock
ibland dem, de som ej besvärade sig n1er än de Engelske, suto på en
stol, sågo i vädret, pratade utan återvändo och gjorde intet. Då de hade
något att göra inne och vandrade omkring från ett ställe i rummet till
det andra gingo de 1nest, hälst de ogifta, och gnolade på någon visa,
deraf inga ord hördes så ofta, som l’amour och coeur.»
Jag tillåter mig här att afbryta den ärade resebeskrifvaren för att
gärna medgifva, att denna sista tafla af kvinnlig id, som han upprullar
för oss, väl icke har samma tilldragande karakter som hans första skil-
dringar af det canadensiska fruntimret, men att den i alla fall kan sägas
måla ett tillstånd af en viss idyllisk anda, om ock i adertonde seklets
smak. Det är hvarken hos dekadensens hetärer eller hos revolutionens
1nänader som man träffar de anförda orden ständigt på läpparne.
· Kalm fortsätter vidare med sin skildring sålunda: »På landet syntes
den seden ofta brukelig, att då mannen fick några förnäma främmande
och satt med dem till bords, stod hustrun bak för hans stol och passade
upp; men i städerna hade qvinfolken mer att säga. De ville gerna råda
så mycket som mannen om ej mera.»
Såsom ett tidigt lagstiftningens erkännande af kvinnans själfbestäm-
ningsrätt må det meddelas, att hon vid fyllda 26 år kunde ingå äkten-
skap utan giftomans samtycke, visserligen en sen själfständighet inom ett
samhälle, där äktenskapen ingingos vida tidigare än i Europa, n1en lika-
. fullt ett prerogativ att beakta under ·detta tidehvarf med dess sedvänjor.
Under sina vidare fortsatta iakttagelser kommer Kalm till det resultat,
»att fruntimret i Canada var i gemen af 2 slag, det ena, som var hemma
från Frankrike och sedan flytt hit öfver; det andra som var födt här i
landet. Det förra hade alla den Franska Nation medfödda behagelig-
heter; de infödde kunna åter delas i 2 slag, nemligen i dem från Quebec,
och dem från Montreal. De Quebecska gåfvo neppeligen efter de in-
födda Franska uti belefvenhet, emedan de hafva öfverflödigt tillfälle att
en tid hvart år pläga umgänge med en hop Franska Herrar och Fruar,
som hvar sommar med l{onungens skepp komma hit öfver, förblifva här
några veckor och sedan färdas öfver till Frankrike igen; men till Montreal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
