Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME.
den traditionela »gubbaktigt ungdomlige markisen med det sirliga menu-
ettsteget., det matta, njutningslystna leendet, den låtta galanterivärjan m.
m.., blandningen af smidigh.et och stelhet, medvetet värde och låg själf-
förnedring>,,. De personligheter han tecknar visa sig såsom nitiske ämbets-
män, tappre krigare och sanna folkvänner.
Bland de canadensiska ämbetsmännen har ingen så som marquis La
Gallissoniere vunnit Kalms rättmätiga beundran. Det torde därföre tillåtas
att om honom anföra några biografiska data. Rolland-Michel Barrin,
marquis De La Gallissoniere var född den I I november 1693., tillhörde
en släkt so1n utmärkt sig i den franska örlogsmarinens tjänst, och han
hade själf blifvit uppfostrad inom detta vapen. År I 745 hade han blifvit
utnämnd till guvernör i Canada, och under slutet af år I 749 återvände
han till Frankrike för att på konungens befallning mottaga ett högre
marinbefäl. På många ställen i sin dagbok berömmer Kalm hans fram-
stående egenskaper, icke minst hans intresse för naturalhistorien, men
vid det tillfälle, då markisen skulle återvända till Frankrike, sammanfattar
K.alm sitt omdöme om honon1 sålunda: ~Jag har förut på ett och annat
ställe nämnt något om denna Herren; men då jag förer mig till sinnes
hans flera stora egenskaper, tror jag mig ej kunna säga nog till hans
beröm. Han hade en så djup insigt, mest i alla vetenskaper, att en måtte
häpna deröfver, och uti Natural-Historien var han så allestädes inkommen,
att då han började tala deruti., visste jag neppeligen, om jag skulle tro
mina egna ögon och öron, eller om jag skulle inbilla mig att vår store
Linna:us under en annan skepnad flytt hit. När han öppnade sin mun,
att orda om den nytta ett land bör hafva af Naturalhistorien, om det
sätt, på hvilken den rätt bör läras och drifvas till ett lands fördel och
uppkomst, på hvad sätt den bör uppmuntras m. m., så tvärstannade jag
af förundran öfver den vishet som talade och som hemtade sina skäl utur
de djupaste källor och grunder, så af Politique som Physique., Natural-
Historie, Mathematique med flera dithörande wetenskaper. Jag tillstår
uppriktigt’) att hvar gång jag hade den nåden att vara hos honom (som
dock skedde tidt och ofta), var jag som i en Schola och fick lära många-
handa nyttigt. Här inhemtade jag flera sätt huru Natural-Historien skulle
appliceras till Politiquen och Statskunskapen, att göra ett land mäktigt
och att försvaga derigenom dess afurtdsj uka grannar. Aldrig har Natural-
Historien haft större befrämjare här i landet och ganska ovisst är om det
någonsin mera får en sådan.
När någon kom till honom, som antingen vistats någon tid på något
ställe der i landet i synnerhet på de aflägsne orter, eller som eljest rest
omkring dersammastädes., gjorde han sig af densamma noga underrättad
om alla af något synnerligt värde varande träslag och örter., jord-, sten-
och Mineral-arter, djur m. m., som fans på samma ställe, om den nytta
folket kunde hafva deraf, om folkets Oeconomie och lefnadssätt., om sjöar,
strömmar, durckfarter., med tusende andra hithörande frågor. De som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
