Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME. 1 39
han såg ega tydeligare begrepp och insigt häruti, måste gifva honom
omständeliga beskrifningar öfver hvad märkvärdigt de sett. Sjelf satt han
ock sig till minnes på papperet, hvad en och annan honom berättade af
något värde. Genom denna synnerliga flit, som eljest är mindre vanlig
för personer af hans stånd, förvärfvade han sig inom kort tid den kun-
skap äfven om de aflägsnaste orter i Canada och Norra America, att
när Prester, Commendanter vid fästningar och andra ställen djupt in i
landet, eller andre, som längre tid uppehållit sig på någon mera aflägsen
ort, kommo. ned till Quebec att göra sin uppvaktning hos honom, blefvo
de ofta bestörte öfver hans frågor och insigt, när han berättade för dem,
att på den och den backen, vid den och den stranden etc., der desse väl
30 gånger gått och jagat, fanns trän och örter af sådant slag, eller dylika
och dylika, synneliga jord- eller Mineralarter m. m. Si! så noga hade
han redan förut utforskat allt. Häraf kom ock, att många af landsens
1nnebyggare trodde, att denne Herren måtte ega något mera än en blott
människlig kunskap, efter han så noga kunde veta och utpeka för dem,
hvad synnerligt fanns på en ort belägen ibland par hundrade Svenska
mil och mera från Quebec., der han dock sjelf aldrig varit, och der de
tvärtom i några .år lefvat. En som ej noga kände denne Herren, skulle
tagit honom för en torr och mindre behaglig i umgänge, samt för en som
ej legat så djupt i vetenskaper; men ju mer en fick den förmån, att blifva
bekant med honom., ju större och högre egenskaper märktes stundeligen
hos honom, och ju större värde fann man sig hafva högsta orsak att
sätta på en så dyr Person) som lyste af allt hvad stort var. Storre stats-
man lärer sällan gifvas, och ingen kan bättre söka ett lands rätta upp-
komst och flor, samt taga ginare vägar och visare mått dertill än han.
Canada hade näppeligen börjat känna honom, förrän det nödgades se sig
beröfvade en så dyr skatt. Dess konung behöfde hans tjenst hemma i
Frankrike och kunde ej låta honom vara så långt ifrån sig; nu reste han
dit, men hade förut samlat en mer än stor myckenhet lådor, fyllda med
jord, deri allahanda slags rara, nyttiga, lefvande trän och örter voro satte,
samt andra lådor fulla med dylika frön, utom flera kistor fulle med alle-
handa slags Naturalier, som höra till alla 3 Natursens riken, dem han
alla förde öfver med sig till Frankrike. Jag kan ej uttala all den nåd han
mig beviste. Den var större än att jag kunnat vänta en sådan hemma i
mitt eget Fädernesland. Jag vet ej, hvilken saknade honom högre i Ca-
nada, antingen dess innevånare eller vetenskaperne och i synnerhet Natu-
ral-Historien, ty för begge var han den ömmaste fader, och för den sista
en den största Patron och befordrare, som någon ort kunnat framvisa.
Mer än lyckligt det land eller län, som får en sådan Höfdinge ! Der be-
höfver en ej sucka öfver några af egennyttan hopsökta hinder i sådana
idrotters skötande-; hvarmed en i framtiden vill gagna det allmänna. Nej!
tvärtom får man af en sådan Höfdinge uppmuntran på uppmuntran, håg
och lust att gå fort i sådant, som Fäderneslandet samlar största frukten af.»
Den franska biografiska historien meddelar att La Gallissoniere vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
