Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Seved Ribbing: En idyll från l’ancien regime. Det franska Canadas tillstånd vid den svenske naturforskaren Per Kalms besök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN IDYLL FRÅN L’ANCIEN REGIME.
sin återkomst erhöll ett viktigt befäl i den kungliga flottan, att han verk-
samt arbetade för dess utveckling och förbättring samt att han, ehuru
sjuk och lidande af sin gamla åkomma (han var nämligen puckelryggig),
den 17 maj 1755 levererade en sjöstrid vid Minorca, i hvilken han beseg-
rade sin sedermera olycklige motståndare, den engelske amiralen Byng.
Kort efter denna seger nedlade han af hälsoskäl sitt kommando och begaf
sig hem till Frankrike för att där i ro få sluta sina dagar. De blefvo
dock ej många, ty den 26 oktober 1756 afled han i Nemours, utan att
hafva fått tillfälle att uppvakta konungen. Ludvig XV lärer hafva yttrat
att hans tappre amirals frånfälle smärtat honom, så mycket mer som han
därigenom miste tillfället att till honom få öfverlämna fältmarskalkstafven.
Biograferna berätta äfven., att La Gallissoniere under sina lediga stunder
på sin egendom i närheten af Nantes mycket sysslade med naturalhisto-
ria och med acklimatisation af amerikanska och andra utländska växter.
Men vi få ännu ej skiljas från Canada och Pehr Kalms iakttagelser.
Han har äfven skänkt sin uppmärksamhet åt de religiösa och kyrkliga
förhållandena. Han uppgifver därvid att »religion i Canada var öfver allt
den påfviska. Ingen annan blef här tåld», ett omdöme som väl öfverens-
stämde med den kända omständigheten., att Canadas förste biskop den
namnkunnige, nitiske men hersklystne monseigneur Pavzllon de l}fontigny
de Laval Montnzorency alldeles vägrade att uti kolonien mottaga några
landsförvista hugenotter från La Rochelle, hvarföre dessa fingo utplan-
teras i andra, mindre ortodoxa kolonier.
Ehuru från katolsk synpunkt en kättare har Kalm blifvit af det
katolska presterskapet bemött med mycken välvilja och förbindlighet
under sin vistelse i Canada. Han uttrycker sig också städse med det
största erkännande om dess nit och välvilja, och de anmärkningar han
gör mot de kyrkliga bruken., taga ingenstädes form af personligt klander.
Men det är bäst att låta honom själf tala. »Folket i Canada af begge
könen äro starkare intagna för denna religion (den katolska) och ifrigare
i densamma än någonsin i sjelfva Frankrike. Ingenstädes kunde de gå
flitigare i kyrkan än här, fast de ej förstodo tiondedelen af det Presten
sade, emedan nästan all Gudstjensten förrättades på Latin. - - - -
Den mesta delen af Gudstjensten i kyrkan bestod i böners läsning.
Alla böner voro på latin; de lästes för församlingen af Presterna fram i
koret och det med en sådan hastighet, att ock den, som stod längst fram
i kyrkan närmast dem, och som förstod Latinska språket, såväl som de,
kunde nästan ogörligen ehuru han med flit lade öronen till att gifva akt,
åtskilja det ena ordet från det andra och veta hvad Presten läste. Jag
kunde endast då och då få reda på något ord men ej på hela meningar.
Den enfaldige kunde då omöjligen begripa något och hafva nytta deraf.
Predikan förrättades dock på modersmålet, Fransöskan., men alla
språk ur den H. Skrift sades först på Latin ur V ulgata, dock uttyddes
de strax på Fransöska. En ting var roligt; ehuru de andelige här för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
