Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Karl Piehl: Om hieroglyfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HIEROGLYFER.
t. ex. från fågeln ~ blott genom utväxten på bröstet, och den senare
fågeln skiljer sig i sin ordning från fågeln ~ endast genom tofsen på
hufvudet. Alla tre de nu nämnda fåglarna hafva naturligtvis olika ljud-
värden; en förväxling af dem i ett ord kan följaktligen vålla missuppfatt-
ning af detta ords betydelse, därföre äfven af meningen, i hvilket det
uppträder.
Den kortfattade öfversikt, vi i det föregående lämnat af hieroglyf-
skriftens betydelse och användning, har företrädesvis sin tillämpning på
det bruk, äldre tider gjort däraf. Liksom hvarje annan produkt af mänsk-
lig uppfinning måste den egyptiska skriften i tidernas längd vara under-
kastad förändring och omdaning. Ganska tidigt uppträder vid sidan af
de hieroglyfer, vi nu gjort bekantskap med, en s. k. enigmatisk skrift,
som icke utan skäl skulle kunna kallas chifferskrift. Den har en mängd
tecken gemensamma med de vanliga hieroglyferna, men flertalet af dessa
tecken ha fått ett nytt värde. De gamla slafvelsetecknen ha blifvit tec~
ken för bokstäfver, och man har här i viss mån tillämpat samma grund-
satsj som gjort sig gällande vid bildandet af det äldre hieroglyfiska alfa-
.betet, som äfven - antagligen - uppkommit ur ursprungliga stafvelse-
tecken. En hieroglyf, som förr lästes sabJ läses nu sJ en annan, som ij u-
dit 1ner7
läses 111,J o. s. v., i det att resp. stafvelseteckens begynnande ljud
blifvit underlag för en ny läsning.
Den enigmatiska skriften, som till en början visar sig ganska spar-
samt, hade till mål att vara en hemlighet för alla utom några få utvalda,
alldeles som våra diplomaters chifferskrift. Den förra sysslade dock ej,
som den senare, med jordiska folks och staters öden. Lifvet på andra
sidan grafveri och dess myster är däremot temat för den enigmatiska
skriften, hvilken för öfrigt länge nog för ett tynande lif, till dess inemot
fjärde århundradet f. K~r. en alldeles oväntad omkastning inträffar. Man
kan påstå, att nu göra sig oinskränkt gällande de grundsatser~ som ut-
märka den äldre enigmatiska skriften. De egyptiska monumenten från
Ptolemeernas och de romerska kejsarnes dagar hvimla af nya bokstafs-
tecken. Alla hieroglyfer, som fordom haft stafvelsevärden, kunna under
denna den egyptiska odlingens sentid med bibehållande af äldre värden
tillika få bokstafsvärden, och detta har till följd, att det hieroglyfiska alfa-
betet nu räknar snart sagdt otaliga tecken.
Till förökandet af de hieroglyfiska tecknen på denna tid har väsent-
1igt bidragit de stegrade fordringar, som ställts på hieroglyferna som or-
namentalskrift. Hvad som mest tilltalar vårt öga i sinnevärlden, är de
lefvande företeelserna och framför andra människan. För att nu så ofta
som möjligt få se mänskliga gestalter i de hieroglyfiska tempelinskrif-
terna, ha ptolemeertidens och romartidens hierogrammater infört en grund-
sats, som väl harmonierar med den böjelse för det konstiga, som på hie-
roglyfikens område utmärker den egyptiska odlingens sentid. I-Ivarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
