Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Karl Piehl: Om hieroglyfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HIEROGLYFER. 1 57
innehåll som denna. Enär den ena af de två främmande texterna, såsom
man vid första granskningen iakttog, var hieroglyfisk, så hade man här
omsider för sig ett egyptiskt monument, om hvars hieroglyfiska inskrift
man bestämdt visste, hvad den innehöll. Rosettestenen togs vid frans-
männens kapitulation af engelsmännen, som bortförde den till London, i
hvars »British Museum» den förvaras än i dag.
Man hastade med lofvärd ifver att utdela pappersaftryck af det
märkvärdiga monumentet till en mängd framstående lärde, b1. a. till den
berömde franske orientalisten SILVESTRE DE SACY och den svenske di-
plomaten ÅKERBLAD. Svensken var den förste, som kom till ett någor-
lunda riktigt resultat. Åkerblad lämnade åsido den öfversta inskriften.,
den hieroglyfiska, som betydligt skadats upptill och i ena hörnet och om
hvars fullständighet man därför ej kunde bilda sig något säkert omdöme.
I stället studerade han den mellan den hieroglyfiska och den grekiska
texten befintliga inskriften, som vi nu mera beteckna med namnet »demo-
tisk». Genom jämförelser mellan denna tämligen väl bevarade urkund
och den grekiska texten lyckades Åkerblad i den förra utpeka en serie
personnamn, i främsta rummet Ptolem~us, som återkom upprepade gån-
ger, samt vidare namnen ....t\rsinoe, Berenike, Alexander, Pyrrha, Aetos,
Filenos, Diogenes, Eirene, Areia. Genom varsam analys af dessa namn
förmådde han uppställa ett alfabet, med hvars tillhjälp han opererade på
andra punkter af samma text, hvarvid Egyptens namn samt flera appellativ
<)
upptäcktes. Vid dessa experiment hade Akerblad god hjälp af koptiskan,
hvari han var en mästare och som han med all rätt ansåg härstamma
från det fornegyptiska språket.
Åkerblads upptäckt, som ännu i dag omtalas med erkännande af
fackmännen på demotiskans område, led af felet att förbise tillvaron af
-ideografiska tecken i den af honom granskade inskriften. Men detta fel
är förlåtligt, om man betänker, att den demotiska skriften är en äkta
kursivskrift, däri man icke kan uppdaga ett .tecken, som genom sin yttre
form tyder på, att det är ideogram, d. v. s. för ögat återger ett från sinne-
världen kändt föremål.
0
.i\kerblads upptäckt bär årtalet I 802. Det synes, som om hans lyck-
liga uppslag borde hafva lockat andra att följa honom i spåren, och såsom
en sådan efterföljare kunna vi till äfventyrs betrakta engelsmannen YOUNG
i dess dechiffreringsförsök. Men Young saknade alla förutsättningar för en
dylik hög uppgift - äfven om honom icke fattades den oumbärliga tillför-
sikt, som den kräfver, hvilken skall upptaga en mästares mantel. Först
på I 820-talet framträda för offentligheten fullt mönstergilla försök i den af
vår landsman inslagna riktningen. I ett antal smärre och större skrifter
analyseras nu hieroglyferna och särskildt åtskilliga bland dem, som upp-
taga Rosettemonumentets öfversta afdelning, med den lyckliga utgången,
att den så länge fåfängt gissade gåtan, hieroglyfernas betydelse, upphörde
att vara - en gåta. Författaren, en ung fransk lärd med namnet JEAN
FRAN~OIS CHAMPOLLION, koncentrerade sin uppmärksamhet på en serie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
