Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ellen Key: Slutord med Tillägg af redaktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTORD. 1 93
Och ehuru det är visst, att vår rättskänsla och vår godhet icke ytterst afgöras
genom vår tro, utan genom vår personlighet, och att ingen hög lifsåskådning
kan göra dess lilla eftersägare storsinnad, ingen låg lifsåskådning kan göra
dess storsinte efterföljare småaktig, förblir dock lifsåskådningens inflytande
djupt betydelsefullt. Den gör oss mer eller mindre mottagliga för de tillvarons
inflytanden, som kunna förringa eller fördjupa vår lifssyn, förbittra eller för-
sköna vårt samlif med hvarandra. Och framför allt verka de lifsåskådningar,
hvilka vi hålla upp som idealet, men icke helt vilja eller kunna efterlefva, i
den grad slöande på vårt tanke- och viljelif, att det för hvarje andligt vaken
individ, för hvarje andligt vaken tid, måste komma det uppgörelsens ögon-
blick, då han, då alla fråga sig: lefver jag, lefva vi verkligen af den tro vi
bekänna?
Med afseende å kristendomen, måste hvarje, på en gång genomtänkt och
samvetsgrant, svar lyda:
Nej. Vi lefva också af en mängd nya ideer, nya motiv, nya lifsvärden,
dem vi icke erkänna, medan vi icke längre helt lefva af dem, vi erkänna. Hela
verkligheten går icke in i kristendomens lifsförklaring, och vi hafva därför sökt
tränga samman lifsproblemet. 1vlen det står kvar och visar sig vara: att nå
fram till en gestaltning af människolif och samfundslif, som ger både egoism
och altruism hvad hvardera tillkommer. Och den religion, som skall möjlig-
göra detta, måste icke vara en, hvilken likt de föregående, uppreser en ny
gräns för en hvar, som den borttagit, utan en, som sträfvar att upphäfva be-
gränsningen, begränsningen, hvilken i ett enda ord uttalar allt människolifvets
kval. Denna nya religion skall icke söndra natur och kultur, kropp och själ,
individ och samhälle, tidligt och evigt, utan låta alla dessa moment samman-
smälta i en helhetsåskådning inför hvilken allt blir heligt, och blir .det, icke
genom att som nu helgas af en viss människas, Jesu, anda, utan allt blir heligt,
endast och allenast genom att nå sitt eget väsens högsta utvecklingsmöjligheter.
VII.
Det är alldeles riktigt, hvad mina angripare framhållit, att deras och min
uppfattning af synd är grundolika. Här är ingen anledning att utreda den,
endast att framhålla, huru den föreställningen, att »synd» ofta är en ärfd sjuk-
dom, oftare en yttring af krafter, hvilka, om de fått sitt rätta område, skulle
verkat det goda i stället för det onda, djupast skiljer min uppfattning från
de kristnas.
Eller med andra ord: jag tror helt att, i längden, det goda kan öfver-
vinna det onda, men att därtill i hvarje särskildt fall kräfves, att det goda
Svensk Tidskrift z894. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
