Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Cecilia Bååth-Holmberg: Ernst Trier. En den nordiska folkhögskolans märkesman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
•r
·206 ERNST TRIER.
I folkhögskolesakens seger sågo’) snart sagdt, alla grundtvigianer
ett villkor för uppfyllandet af det hopp om Danmarks härliga framtid,
som den gamle siaren så ofta profeterat. Och till och med motståndare*
hafva erkänt, sedan folkhögskolan under några tiotal af år fått verka, att
»bevarandet af vår folkliga författning i verkligbeten tills vidare beror på
grundtvigianernas förmåga att vinna folkets öra och att bibringa detsamma
den upplysning, som är nödvändig för frihetens rätta bruk».
Och visst är, att Danmarks landtbefolkning till väsentlig del genom
dessa skolor utan motsägelse torde vara den mest högtstående i världen
- både hvad andliga intressen och praktisk duglighet angår.
Kom så det första slesvigska kriget, Fredrik den syvendes grundlov,
studentmöteshänförelsen m. m., hvilket allt bibragte den intelligenta ung-
domen en ideal läggning och en ädel lust att verka för det danska folk-
lifvets pånyttfödelse i den anda’) som Grundtvig förstått att väcka.
År I 864 led visserligen den högstämda skandinavismen ett nederlag’)
men däremot icke denna ideala riktning, ty de unge danske patrioterna
drefvos efter I 864 att i arbete rea 1t söka förverkliga sina ideal, seende
häri medlet att åter resa den nedtryckta folkanden.
Detta yppar sig i den kraftigt uppblomstrande folkhögskolesaken, i
fri- och valgmenighederna, i skyttegillena, i högskole- och soldathemmen,
i de talrika gymnastikföreningarne på landet m. m. Och man tycker sig
kunna skönja tanken hos den, som har folkens öden i sin hand: denna
tid af varm idealism, praktiskt förverkligad, gafs åt landet för att fram-
kalla den spänstighet, den framdrifvande lifsvärme, som behöfdes för nästa
period, den, hvari vi nu stå. Ty endast så kunna de stora kraf realiseras,
som nu så starkt resa sig, kraf på ett för de arbetande klasserna bättre och
lyckligare samhälle. Endast på basis af en allmän och förädlande kristen
folkupplysning kan det nya samhället byggas till verkligt och varaktigt
bestånd.
Under denna höga, varmt ideala förberedelsetid inföll Ernst Triers
ungdom. Han, den kristne fullblodsisraeliten med det äkta danska sinne-
laget, blef snart den redan då åldrige Grundtvigs käraste lärjunge; för-
o 0
hallandet dem emellan var som mellan far och son. At Grundtvig an-
förtrodde Trier allt, som rörde sig i hans själ, rådfrågade honom, läste
allt hvad han skref, lefde sig in i hans tankegång, lyssnade till, älskade
och beundrade honom. :Men han förlorade ingalunda sin egen person-
lighet; tvärtom’) denna utvecklades häraf till en själfständighet, som gaf
hans Vallekilde dess bestämdt egendomliga prägel. I förbigående sagdt,
är . en sällsynt stark individualitet ett hufvuddrag äfven hos andra ledare
af berömda danska folkhögskolor, Askov’) Thestrup, Lyngby m. fl.
Vid sidan af detta innerliga förhållande till den vördnadsvärde bi-
skopen och skalden fortlefde den glada förbindelsen med .konstnärsvän-
,,. Se exempelvis "Fra Fyrrene", literrere skizzer af Otto Borchsenius, Anden Rrekke,
sid. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
