Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bokanmälningar och litterära notiser - Unionen sådan den skapades (R. Kjellén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokanmälningar och litterära notiser.
KJELLEN, R.: Unionen sådan den skapades och sådan den blifvit. II. Unionens historia
(1814- 1891).
I näst föregående årgången af denna tidskrift sökte vi i en kortare an-
mälan fästa uppmärksamheten på den framställning af den svensk-norska unionen,
som doc. Kjellen lämnat i n:o r af den förtjänstfulla folkskriftsserie, hvilken
ombesörjes af föreningen Heimdal. Det var emellertid blott första delen af sitt
arbete, som doc. Kjellen då utsände, och skildringen var där begränsad till
unionens uppkomsthistoria och ursprungliga gestaltning. Den fortsättning, som
tecknet I och underrubriken på titelbladet då bebådade, har nu kommit, i det
förf. nyligen i N:r 14- 15 af nämnda serie utgifvit en andra afdelning, omfat-
tande unionens historia 18 r4-189 1. I en efterskrift utlofvar han därjämte att
såsom ett afslutande parti vidfoga en skildring af den nuvarande unionen, dess
författning och faktiska läge. .
Den del, hvilken nu utkommit, utmärker sig för samma goda egenskaper
som den förra. Samma klara och lätt flytande stil, samma förmåga att på ett
öfverskådligt sätt ordna och gruppera materialet. I detta senare häfte fram-
träder emellertid ett drag af förf:s berättargåfva, som i det föregående mindre
gjorde sig gällande. Huru ledigt och vårdadt framställningssättet än är, i egent-
lig mening populärt kan det dock knappast kallas. Därtill är förf:s benägen-
het att generalisera, att röra sig med allehanda abstrakta synpunkter, alltför
stor. Dessa synpunkter kunna vara pigga och intresseväckande nog, det med-
gifves villigt, men de kräfva icke så sällan för sitt rätta senterande en högre
bildningsgrad, än som kan påräknas hos flertalet af den publik, till hvilken en
»folkskrift» har att vända sig. Särskildt gäller detta, då förf., såsom ibland hän-
der, resonerar öfver en historisk tilldragelse, utan att närmare redogöra för
dess faktiska förlopp, naturligtvis emedan han tager för gifvet, att läsaren redan
förut därom har tillräcklig kunskap.
Med ofvanstående vilja vi ej anses hafva påpekat något, hvilket i och för
sig kan anses som ett fel i förf:s framställningssätt. Vi ha endast framhållit
hvad för oss står som ett faktum. Af detta faktum följer emellertid ingalunda,
att hans skrift kommer att sakna sin publik, utan endast att denna torde vara
att söka, icke i samhällets breda lager, utan ett steg högre upp, hos den bil-
dade allmänhet, som äger erforderliga förutsättningar att tillgodogöra sig den-
samma. Och denna allmänhet kan väl behöfva riktas med specialinsikter i
unionens utveckling och betydelse. Härtill lämpar sig doc. Kjellens uppsats
ganska väl genom såväl sitt behagliga framställningssätt som frånvaron af en tyn-
gande, strängare vetenskaplig apparat.
För att icke låta vår uppfattning stå som ett kategoriskt påstående, skola
vi styrka densamma genom ett, enligt vår mening, särdeles belysande exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
