- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
267

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGLANDS PARLAMENTARISM.
engelska statsämbetet, sådant det historiskt utvecklat sig ända till våra dagar,
har bevarat karakteren af en ren statifunktion, för hvilken det ingalunda är ett
väsentligt kännemärke, att den därmed betrodde har ämbetsmannakallet till huf-
vudsaklig lifsuppgift eller oundgängligt lifsuppehä1le. Den genomgripande skillna-
den emellan Englands och kontinentens statsförvaltning. ännu långt in i vårt
århundrade, beror på selfgovernment-systemets öfvervägande betydelse vid sidan
af yrkesämbetsmannaklassen. Båda äro organer för en sammanhängande offent-
lig riksstyrelse. Innehafvaren af en olönad syssla (Ehrenamt) inom selfgovern-
ment får icke likställas med t. ex. en tysk adlig godsägare med egen domsrätt,
utan är, fullt ut lika mycket som den aflönade sekreteraren i ett af de centrala
ärnbetsverken, underkastad statstjänstens allmänna rättsvillkor. De båda orga-
nisationerna förenas genom en administrativ rättsordning, som i sista hand häf-
das af rikets högsta domarmakt, och - genom parlamentet, som under sitt
senaste utvecklingsskede konstituerar den högsta regeringsmakten i kronans
namn medelst sitt utskott, »kabinettet», och reglerar hela förvaltningen medelst
en för alla tjänstemän och undersåtar förpliktande lagstiftning.
* *

*


-Det engelska parlamentets historiska upprinnelse får ej sökas i något be-
mödande att organisera folkmakten såsom sådan i motsats till statsmakten. Det
har icke framgått ur den »anglosaxiska» tidens förment demokratiska institu-
tioner, utan ur den normandiska eröfringens kungliga envälde, som organise-
rade Europas äldsta absolutistiska förvaltningssystem. Men denna absolutism
hade ej att förfoga öfver de ekonomiska tillgångar, som annorstädes under
nyare tider möjliggjort upprättandet af en vidt förgrenad, aflönad byråkrati. Ko-
nungen var framför allt hänvisad till undersåtarnes tjänstskyldighet, som han i
följd af eröfringen och spänningen mellan segrare och besegrade kunde utkräfva af
dem båda i fullt mått. Legoknektar kunde icke värfvas i tillräckligt antal, men
vasallernas krigstjänst ordnades strängare än i fastlandets feodalstater och komplet-
terades genom en noga kontrollerad allmän värnplikt, som förenade alla folkets
klasser till landets försvar. Endast några få ständiga domstolar kunde upp-
rättas, men undersåtarne uppbådades till polistjänst och vittnesbörd i offentliga
mål, äfven angående skatternas uttaxering och uppbörd, vid grefskapsfogdarnes
(’>Sheriffernas») stämmor och de kringresande kunglige domhafvandes räfsteting.
Ur dessa ålagda vittnesbörd har den engelska juryn i dess olika former upp-
vuxit, icke ur någon medborgarnes förmenta rätt att öfvervaka domstolarnes
rättskipning.
I denna monarki fanns mgen annan bestämmande regeringsvilja än ko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free