- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
274

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 74 ENGLANDS PARLAMENTARISM.
teelse, är uttrycket för en jämförelsevis enkel arbetsfördelning mom statslifvet.
Statsuppgifterna äro icke mer invecklade eller svårare att fullgöra, än att de
till största delen kunna anförtros utan betydande .specialisering åt män, som
icke erhållit en särskild utbildning för någon viss förvaltningsgren. Men i
samma mån som statsuppgifterna växa i omfattning och mer och mer förgre-
nas, i samma mån kräfvas också allt flere enkom skolade arbetskrafter, och
sådana arbetskrafter kan staten i vanliga fall icke påräkna utan att åtaga sig
deras utbildning och underhåll. Sålunda uppväxer efter hand en talrik klass
af yrkesänibetsmän, hvilka helt naturligt känna sig inbördes solidariska genom
gemensamma statsåligganden och intressen, men med sakkunskapens berätti-
gande söka utvidga sin verksamhet och sin offentliga betydelse på den mer
och mer försvagade »själfstyrelsens» bekostnad. »Militarismen» och »byråkra-
tien », för att nyttja nutida slagord, hålla sitt intåg i stats1ifvet och måste vinna
seger, för så vidt som statsuppgifterna måste fyllas på bästa och tidsenligaste
sätt. Det är tydligt att den äldre »själfstyrelsens» fall också måste undergräfva
de mäktiga korporationer, som uppvuxit i sammanhang med denna äldre -"för-
va1tningsform. »Generalstater», riksständer, parlament och hvad de ·allt heta,
dessa medeltidskorporationer, i olika länder, duka under för den moderna staten,
representerad af den segrande »militarismen» och »byråkratien ». I stället för
det med parlamentet samarbetande konungadömet uppstår den monarkiska
»absolutismen» eller »polisstaten», som i själfva verket betecknar den politiska
yrkesskicklighetens triumf öfver föråldrad demokratisk slentrian eller aristokra-
tisk dilettantism. The skilled labour, såsom termen lyder i den engelska natio-
nalekonomien, den genom systematisk specialisering skärpta arbetskraften, gör
sig alltid, förr eller senare, gällande inom hvarje område af så väl den andljga
som den materiella kulturen.
* *

*


I andra europeiska länder hade också konungadömet, liksom i England,
från början icke haft någon annan utväg än att använda undersåtarne öfver
hufvud, inom högre och lägre klasser, utan afseende på särskild yrkesbildning,
såsom redskap för den riksförvaltning, som kunde komma i fråga. Så till vida
fanns äfven i Franki;ike och Tyskland, redan under den frankiska monarkien,
ett selfgovernment i samma mening som det engelska. Men det är ingalunda
denna förvaltningsform, som 1 och för sig är afgörande för ett statsskicks ut-
veckling. Hufvudsaken är, att den offentliga kontrollen är tillräckligt stark för
att från den ena generationen till den andra fostra och underhålla känslan af
ansvar emot staten i det hela såsom upphöjd öfver de lokala och personliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free