Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Harald Hjärne: Englands parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLANDS PANLAMENTARISM. 281
~rhigpartiet måste då organisera sig på nytt såsom opposition, och det är
egentligen från denna tid, som den engelska parlamentarismen representerades
af två med hvarandra täflande partier, ehuru fortfarande regeringsmakten en
lång tid bortåt tillhörde uteslutande det ena. Men dessa partiorganisationer
såsom sådana hvi1ade dock på samma grundval, nämligen den aristokratiska
själfstyrelsen, och representerade ursprungligen endast, så att säga, kämpande
adelskonfederationer, icke olika samhällsuppfattningar eller klassintressen.
Den parlamentariska striden fick först då ett annat innehåll, när det öf-
vervunna whigpartiet, för att åter komma till makten, efter den stora krigs-
periodens afslutning förband sig med de reformsträfvanden, som under tiden
vuxit sig starka uta11för det gamla aristokratiska styrelseskicket.
* *
*
Den engelska konstitutionalismen och parlamentarismen utgjorde alltså
under det tidsskede, då det engelska världsväldet grundlades, endast de yttre
formerna för ett regeringssätt, som egentligen bestod däri, att den viktigaste
delen af landets inre förvaltning koncentrerades i en senat, hvars utskott skötte
den löpande rikspolitiken. Konflikten emellan partistyrelsen och statsförvalt-
ningen förebyggdes därigenom, att den förra bestod af målsmän för den senare
och således var intresserad i dess orubbade gång. Det häfdvunna selfgo’ZJern-
ment_. som ännu fyllde samhällslifvets väsentliga kraf, var förutsättningen för
parlamentarismens verksamhet. Men denna förutsättning var för engelsmännen
själfve så omedelbart gifven, att dess omnämnande föreföll deras statsrättslärare
och partipublicister alldeles onödigt, medan de utbredde sig öfver de ofta spets-
fundiga och i verkligheten nästan betydelselösa distinktionerna emellan kronans
och parlamentets juridiska befogenheter.
Det var då icke att undra på, om denna förutsättning undgick utländske
betraktares verksamhet. Det engelska statsskickets fasthet oaktadt alla parti-
strider tillskref man icke sammanhanget emellan regering och förvaltning, utan
det skenbart väl afv~gda förhållandet emellan regering och undersåtar eller
den förmenta folkrepresentationens obetingade herravälde. De engelska wbig-
teorierna antogos fullt motsvara det verkliga lefvande statsskicket och lades till
grund för de konstitutioner, som uppstodo på kontinenten, när den byråkra-
tiska absolutismen icke längre kunde upprätthållas. Den engelska själfstyrelse-
organisationen lämnades däremot ur sikte eller förväxlades med upprättandet
a.f valda småparlamenter i kommuner och provinser. De konstitutionella modi-
fikationer, som med berådt mod företogos, än i »liberal», än i »konservativ:·>
anda, vid kopieringen af det engelska mönstret, äro samtliga af underordnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0293.html
