Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLANDS PARLAMENTARISM.
vikt i jämförelse med den ofrivilliga missuppfattningen af dess grundväsentliga
beskaffenhet.
Den kontinentala konstitutionalismen och parlamentarismen måste därför
bära helt andra frukter än man från början beräknat. I stället för den före-
gifna samdräkten mellan regering och folk har folkrepresentationens införande
vid sidan af en byråkratisk förvaltning betydt detsamma som en organiserad
splittring inom statslifvet. Vare sig i riksparlament eller i kommunalstyrelser
tilldelas beslutanderätt angående lagar och förvaltningens ekonomiska villkor
åt församlingar, hvilkas medlemmar icke själfve hafva med de verkliga stats-
ärendena att skaffa och således äro befriade från personligt ansvar emot det
allmänna. Statens ämbetsmän betraktas och behandlas från samma synpunkt
som privata bolags anställda tjänare, men eftersom staten icke är och aldrig
kan blifva blott och bart ett bolag, måste byråkratien såsom de själfständiga
statsintressenas väktare söka motarbeta eller neutralisera de parlamentariska
korporationernas öfvergrepp. Om också åtskilliga af de aflönade ämbetsmän-
nen lyckas förvärfva den öfvervägande makten inom folkrepresentationen, så
ligger den faran nära till hands, att de såsom personligen privilegierade fram-
för sina ståndsbröder begagna de parlamentariska befogenheterna för att till-
skansa sig oberättigade förmåner inom sitt yrke och sålunda införa korruption,
brist på disciplin och slöseri med offentliga medel inom förvaltningen. Förstår
däremot regeringen att genom vidmakthållande af konstitutionella skrankor före-
bygga folkrepresentationens inblandning i styrelseärendena, så nedsjunker denna,
oaktadt sina formella rättigheter i lagstiftning och beskattning, förr eller senare
till ett tomt sken, en öfverflödsapparat, och statsskicket återgår på omvägar
till absolutismen. Om å andra sidan partierna inom folkrepresentationen under
förevändning af den konsekventa parlamentarismens genomförande lyckas be-
mäktiga sig regeringen, så nedsjunker förvaltningen till ett lydigt re_
dskap för
mestadels enskilda intressen, hvilket är liktydigt med en sund statsordnings
upplösning. Ty de nödvändiga statsuppgifternas ohämmade skötsel förblir a_
lltid
hufvudsaken i hvarje politisk utveckling.
Ingen har bättre än Gneist uppvisat och med exempel ur såväl Preus-
sens som Frankrikes nyare historia bestyrkt de missförhållanden, som det en-
gelska statsskickets ytliga efterhärmning vållat i andra stater med en uteslutande
på byråkratiska principer byggd förvaltning. Såsom botemedel föreslår han:
enär de konstitutionella inrättningarna nu en gång vunnit insteg och omfattas
med förkärlek af den allmänna meningen, ett fullständigt och grund\igt upp-
tagande af de verkliga principerna i det engelska statsskicket, nämligen genom
införandet af ett äkta selfgovernment i den lokala statsförvaltningen såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
