- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
284

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGLANDS PARLAMENTARISM.
såsom resultat däraf antingen förstörande sociala skakningar e11er den återupp-
lifvade konunga.maktens ingripande för att hejda fördärfvet.
* *

*


Rösträttens successiva utsträckning genom de tre parlamentsreformerna
har visserligen helt och hållet brutit sam bandet emellan själfstyrelsen och parla-
mentet, men ingalunda lagt den politiska makten omedelbart i massornas hän-
der. De hafva icke ens utöfver afgifvandet af sina röstsedlar eftersträfvat ytter-
ligare politisk själfverksamhet, hvars skyldigheter de icke känt sig vuxna, utan
framställt sociala önskningsmål, som endast kunnat förverkligas därigenom, att
staten åtagit sig en mängd nya uppgifter genom upprättandet af nya, på byrå-
kratisk fot ordnade förvaltningsgrenar. De gamla aristokratiska partiorganisa-
tionerna, som efter hand utgrenat sig genom ett slags filialer ibland alla folk-
klasser, hafva växelvis genomfört dessa reformer och sålunda bevarat ledningen
af den politiska utvecklingen, ehuru de tillika själfva undergått en genomgri-
pande ombildning. Denna ombildning har dock icke bestått däri, att de for-
mulerat hvar sin fasta politiska trosbekännelse och rättat sitt handlingssätt efter
abstrakta program, utan däri, att de hvar för sig sökt göra sig till så fullstän-
diga återspeglingar som möjligt af de mera betydande riktningarna inom fol-
kets alla klasser. Oaktadt de nya namnen »liberale» och »konservative» finnas
inom båda partierna återhållande och framåtdrifvande element, och hvarje ny
reformtanke måste först tillkämpa sig anhängare inom någotdera af partierna,
innan dess praktiska genomförande blir möjligt. :Men faktiskt hafva de »kon-
servative» nedrifvit lika mycket af det gamla statsskicket som de »liberale».
De mera fristående fraktionerna, som småningom uppstått, hafva hittills icke
förvärfvat någon själfständig betydelse såsom regeringsdugliga partier, ehuru de
ofta utöfvat stor inverkan på de äldre organisationernas åtgärder genom den
hänsyn, som de växlande ministärerna nödgats taga till sina allierades villkor.
EmeJlertid företer Englands nyaste statslif oaktadt regeringsskiftena och
de stundom bullrande agitationerna en omisskännelig konsekvens i sin utveck-
ling. Det gamla seifgovermnent har, i följd af befolkningens tillväxt och den
industrie11a samhällsordningens invecklade förhållanden, icke på länge kunnat
fylla de stegrade anspråken på en mera effektiv statsförvaltning. Det har där-
för b1ifvit trängdt åt sidan af de nya styrelsegrenarne och äfven inom sitt eget
område blifvit beröfvadt allt flere af sina befogenheter. Införandet af åtskilliga
valda rådplägande och beslutande församlingar inom kommunerna, nu senast
(1888) de landsting (county councils), som gjort fredsdomarne i det närmaste
öfverAödige, har lika litet i England som annorstädes betydt den aktiva och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free