- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
285

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Hjärne: Englands parlamentarism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ENGLANDS PARLAMENTARISM.
personliga själfstyre1sens utsträckning. Dessa församlingars roll inskränker sig
för det mesta till att å de skattdragandes vägnar votera bidrag till ett stats-
arbete, som utföres af lönade tjänstemän under regeringsdepartementens kon-
troll. Sådana departement med mycket vidsträckt myndighet finnas numera
England för de flesta nyare statsuppgifter. Förvaltningens centralisation är 1
många fall mera utvecklad (t. ex. i fråga om folkskolorna) än i andra länder.
Och på samma gång har tjänstemännens antal oupphörligt vuxit, under det att
deras tillsättning blifvit reglerad genom införandet af examina och andra be-
stämda kompetensvillkor. Denna byråkratis verksamhet är så godt som obe-
roende af de politiska partiförhållandenas inverkan och ledes efter rent sakliga
grunder. De växlande ministrarne uppträda sällan som departementschefer i
kontinental mening~ utan äro egentligen målsmän för de nya reformåtgärder,
som bringas å bane.
Den moderna engelska parlamentarismen har således i själfva verket blif-
vit ett redskap för genomförandet af en förvaltningsomdaning, som icke längre
kunde uppskjutas. Massornas önskningar gå i samma riktning som statsbehof-
vens konsekvenser, nämligen till själfstyrelsens ersättning af en skolad byrå-
krati. Huruvida denna omdaning efter sin fullbordan skall leda därhän, att
byråkratiens systematiska organisation gör parlamentsmekanismen öfverflödig,
eller huruvida så omfattande sociala reformer blifva nödvändiga, att staten
.
omöjligen kan anställa och underhålla det erforderliga antalet af yrkesämbets-
män, utan i en eller annan form åter måste ålägga sina undersåtar personliga
tjänstgöringsplikter och sålunda organisera ett nytt selfgovernment - på sådana
frågor kan endast framtiden gifva ett afgörande svar.
* *

*


De antydningar, som ofvan blifvit gifna, bero väsentligen på den upp-
fattningen, att Englands parlamentarism icke är en bestämdt utpräglad »stats-
form», som har den politiska beräkningen att tacka för sin tillkomst, utan ett
historiskt och skiftande uttryck för det sätt, hvarpå det engelska folket under
olika skeden sökt lösa vissa föreliggande statsuppgifter. Öfverhufvud bestäm-
mes den politiska utvecklingen icke af de konstitutionella formernas anordning,
utan af de verkliga statsuppgifternas lösning, eller, för att nyttja Popes bekanta ord,
Let fools of forms of government contest,
Whatever is best administer’d, is best.
Hctrald Hjc.irne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free