Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Frans von Schéele: Nutidssamhällenas framtid. Efter G. Le Bon och J. Berry Haycraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NUTIDSSAMHÄLLENAS FRAMTID.
ter» såsom religiösa upplösningsförebåd. Den yttre auktoriteten kan ersättas
äfven på religionens område - och däri se vi den europeiska civilisationens
räddning och framtid ~ ersättas af en inre auktoritet. »Sanningen skall göra
eder frie», och friheten skall bringa oss den förlossande sanningen.
Men såsom ett mene tekel från det land, där man sökt sätta den utilita-
ristiska moralen med statsauktoritet i den kristnas ställe~ förtjäna för visso den
franske författarens ord att blifva hörda äfven utanför hans hemlands gränser.
* *
*
Rörande den fysiska sidan af den nutida civiliserade mänsklighetens ur-
artning yttrade sig professorn i fysiologi vid Cardiffs universitet J. Ber ry
Ha y c r a ft i det tal om Darwinism oclz rasförbättring, som han den 1 5 sist-
lidne februari höll inför »Royal college of physicians».
Han uppkastar därvid till behandling den ofta framställda frågan: Huru
kommer det sig, att under det hälsovårdsförhållandena onekligen år för år för-
bättras bland de civiliserade nationerna, man icke för ty med skäl klagar öfver,
.t släktet blir svagare och sjukdomarna allt vanligare? Och huru står detta
tilisammans med statistikens konstaterande af, att medellifslängden så små-
ningom stiger hos samma folkslag? Måste ej ett längre lif såsom regel förut-
sätta större kraft och mera hälsa?
För att först besvara den sista frågan, så torde ej det verkliga förhållan-
det vara, att de en gång till vuxen ålder komna nutidsmänniskorna verkligen
i medeltal blifva äldre än under föregående generationer. Det är blott det
minskade antalet dödsfall under den första barnaåldern, som på nämnda sätt
modifierat de statistiska siffrorna. De, som förr undgingo farorna af naivare ti-
ders vårdslösade barnavård, blefvo i medeltal fullt lika gamla som nutidens männi-
skor, ja, måhända äldre. Sammanställes så detta med att de epidemiska farso-
terna i vår tid i hög grad genom läkarekonsten hämmats i sin framfart, att
pestens offer nu nästan ej mera spela någon roll i den europeiska dödlighets-
statistiken, och äfven kolera, koppor o. d. härjande epidemier högst betydligt
inskränkts; så inses lätt, att de statistiska siffrorna snarare tala för än mot den
gängse åsikten om mänsklighetens försvagande i våra dagar. Ty jämförelse-
vis svag måste ju den mänsklighet vara, som trots farsoternas brutna välde ej
kan uppnå väsentligen längre medellifslängd än folken under de tider, då krig
och hungersnöd och pestilentia nästan hörde till de regelbundna företeelserna.
Därför återkommer med förnyad kraft den första frågan: Har då läkare-
konstens och hälsovårdens framsteg gjort mänskligheten svagare i stället för
starkare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0316.html
