Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bokanmälningar och litterära notiser - Nye Fortällinger (Björnstjerne Björnson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 BOKANl\IÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
måste han in till Kristiania en tid att förbereda en cementbruksanläggning på
»Hellebergene ». Och så reser han motvilligt, men segerglad i sitt hjärta, viss
som han är på Helenes kärlek.
Han kom in till Kristiania »som et höit Skib, festlig, flagsmykket; hans
Kjärlighed var Musik om Bord». »I hans store, snare Öjne viftede Festvimp-
ler. » Det var ingen gräns för, hur han firades af släkt och vänner o~h hela
staden.
Men nu var det han blef hängande i Absalonshåret. Han lät sig fångas
af en vacker medelålders änka, som med sin passionerade kärlek och sin
rofdjursliknande styrka och list tvang honom till äktenskap. Efter en kort
tids förnedrande lif och djupt lidande flyr han hem till sin mor, som han ge-
nom telegram underrättar om sin ankomst.
Härjad och sköflad, förkrossad och eländig sitter han nu i båten i skym-
ningen och tycker, att holmarne stöta honom ifrån sig - och modern, hur
skall hon mottaga honom? Han visste ju, hvilken sorg han vållat henne ge-
nom sitt äktenskap. Men vid svängen förbi sista ·udden får han med ens se
Hellebergene illumineradt från vinden till källaren. Modern ville redan på
långt håll visa sin olycklige son sitt förstående.
Deras möte hör till de vackraste skildringarne i hela berättelsen. När
de sitta där tillsammans efter all sorg, använder B. B. - som ofta - en rö-
rande, träffande bild. »Hendes lille H aand sögte hans, den var kold, den laa
i hans som ett Agg, der havde väret forladt i Reden.»
Berättelsen är helt igenom skrifven med den ljungande kraft och fart, blandad
med stilla vekhet och skär finhet, som B. B. – åtminstone bland nordens för-
fattare - torde vara ensam om att kunna frambringa. Emellertid har denna
historia i Norge framkallat åtskillig bitterhet. B. B. anses nämligen i berät-
telsens senare del ha försummat att förse sina modeller med bruklig och önsk-
värd skyddande förklädnad, hvadan mer än en recensent i häpenheten »kom-
mit af sig vid ingången». Härmed må nu förhålla sig huru som helst, visst
är, att det icke inverkar på berättelsens konstvärde. l\,fen skulle man önska
någon ändring, vore det, att man hade fått se Rafael resa sig till herravälde
öfver sig själf och till utveckling af sina rika gåfvor. Och man ville se
Helenes andel i detta arbete. H varför B. B. ej begagnat det ypperliga till-
fället att sätta upp och väga den sedliga kvinnans kraft mot den så bredt
skildrade osedliga Angelikas, förstå vi ej. Nu slutar berättelsen just där det
skulle visa sig, hvad Rafaels lif skulle bli - hvad som till sist skulle segra
inom honom.
»Et stygt Barndomsminde» handlar om ett mord och en halshuggning
för femtio år sen, visserligen gripande och lefvande berättadt, men dock icke
ägande det ovillkorligt medryckande intresse, som de öfriga nove11erna.
»Mors Händer» däremot är en af B. B:s friskaste, mest originella berät-
telser. Både den och den sista »Een Dag» äro starkt moraliserande, utan att
detta verkar störande för konstälskaren, tack vare författarens outtömliga rike-
dom på poesi och på verklig diktargåfva.
Glanspunkten i Mors Händer är kanske bilden af folktalaren Karl lvian-
der, »et stykke Folk », »en uhyre Skogmand», ett geni, som med sitt varma
hjärta oemotståndligt hänför och vinner såväl läsaren som den begåfvade hof-
fröken, som blir hans hustru. Det är af henne vi höra honom beskrifvas, långt
efter hans död, för den unga dottern, som hon vill leda in på de vägar, fadern
kämpat för - det nyttiga arbetets. Hon framställer på ett intagande sätt hans
oskyldiga barnasinne, hans glada, öfverdådiga uppsluppenhet. På samma gång
förklarar hon hans förmåga af själfförnyelse, som kunde komma henne att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
