Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - J. A. Eklund: Om karakterslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
01\1 KARAKTERSLÖSHET.
Jag då lätt kommer att tala om saker, som visa’) att jag är efter min tid.
Ja~~ påstår nämligen.1
att en karakter har den egendomligheten att, delvis
åtminstone, fritt dana sig själ/ inzfrån. Det är det där mystiska; som
heter människa, som ligger bakom. Man påstår vi~serligen, att det blott
är en gammal illusion, att människan kan göra något vid sig själfi och
att människors olikhet kommer af omgifningarnes olikhet. Sätter man
två frön på samma åker under fullt liknande förhållanden; så blir det två
stånd; matematiskt lika långa, med lika många korn. Kanske - förutsatt
att det är frön af samma art och lika lifskraft. Låt två männi:.;kor -
säger man vidare - födas i samma villkor’\ fostras under samma förut-
sättningar - de bli matematiskt lika hvarandra. Därpå har jag svårt att
gå in. Jag erkänner mig alls ej kunna exakt bevisa motsatsen, emedan
man alltid kan möta mig med det påståendet, att det aldrig finns lika
förutsättningar och lika anlag. Men – populärt uttryckt - jag anser,
att det något berodde på Judas Iskariot själf, att han blef olik Simon,
Jonas’ son. Och tröstar mig med, att ingen kan bevisa motsatsen. Och
vidblir det påståendet, att karakteren är resultatet af en utveckling, hvars
gång till en viss grad beror på människans vilja –· på friheten. Att
»danas inifrån» - det tillkommer hvarje lefvande varelse i motsats mot
hvarje dödt ting. Men >>människans inifrån» pekar på det område, där
det med mer eller mindre kraft och sanning heter : Jag vill - det
Jag vill.
Nu kan ett barn’) som bekant, ganska intensivt skrika: jag vill -
Jag vill inte. Och modern kan möjligen säga om sin gosse : han har så
fast karakter. Men vi komma lätt öfverens därom, att hennes terminologi
icke är alldeles korrekt. Hvarför? Emedan vi fått inplantadt i oss’) att
karakteren är något, som blir till under människolifvets lopp, ifall det
har något resultat i den vägen. Och detta kan icke ske förr, än viljan
växt till frihet.
»Jag vill det jag vill.» Man kan stöta p~ något sådant hos en män-
niska, och så »overkligt» detta än kan synas, kan det dock vara något
ganska omedgörligt. Men det är ändå icke säkert’\ att man har en karak-
ter framför sig, då man stöter på den omedgörliga viljan. Det kommer
frågor, sådana som dessa: hvad vill du? hvarför vill du det du vill? Den
tomma viljan, som ingenting bestämdt vill, bildar ingen karakter. Det
finns människor’) t. ex. nyckfulla kvinnor och excentriska män~ som inten-
sivt vilja ett och vilja ett annat, olika på olika tider, endast för nöjet att
vilja. Vi kalla det )godtycke. Godtycke är karakterslös vilja. Gräfver
man i viljan, sin egen eller en annans, för att finna karakteren, så vill
man finna »bakom viljan» något, som vi kalla öfvertygelse.1
grundsats,
motiv. Hvad vill du? >)Jag vill det och det.» Hvarför vill du det? Då
blir svaren olika: Därför att det är godt, rätt, nyttigt, roligt o. s. v. Man
påträffar hos karakteren en del ideer, som med viljan stå i innerlig för-
bindelse - jag sade, att de ligga bakom viljan; från andra synpunkter
kan jag säga, att de ligga »öfver» viljan eller »i» viljan. Viljan har böjt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
