Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - J. A. Eklund: Om karakterslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KARAKTERSLÖSHET.
Ivlan kan uttrycka ungefär samma sak »aritmetiskt». Mannens värde
bestämmes i flertalet fall efter sina olika ställningar i samfundslifvet. Han
beräknas såsom ett aritmetiskt medium af dessa sina societetsvärden. Och
själf - förmodar jag - anser han sin existens vara summan af de situa-
tioner’) i hvilka han står. Ett exempel! Jag gick en gång till >)en äldre
vän>), som plägat visa bevågenhet., då han stod i vänskapssituationen. Jag.
tänkte be om ett råd. Men tyvärr - jag träffade honom icke i egen-
skap af vän’) utan i egenskap af styrelseledamot. Det var nämligen expe-
ditionstid. >
)En variation af karakterslösheb> - tänkte jag. - Skall man
skrifva personalier öfver människor’) bör man ju göra som skolpojken,
då han disponerar kriat’) som skall innehålla karakteristik: man bör exem-
pelvis tala om herr X. i egenskap af kommunalman, i egenskap af äm-
betsman, i egenskap af dryckesbroder o. s. v. Men vill man till slut,
när man ingenting mer har att säga, beskrifva, hvad han är >>i egenskap
af människa>>, så vore det mången gång bäst att säga: i egenskap af
människa var han ingenting. Tidningarne tala ej om detta, utan sluta
med att tala om hvad herr X. var »såsom enskild person». Det är
också bäst.
Vår tids myckna nervositet beror kanske till en del på, att människo-
omgifningen är karakterslös. Man får nämligen i en sådan omgifning lätt
samma intryck, som då man vandrar på en mosse. Då man alls icke
vet, om nästa tufva håller att stå på, vet man ej rätt, hvart man skall
vända sig. Och ·då blir det lätt »nervöst». Lycklig är den, son1 har åt-
minstone en liten bit fast mark att stå på - t. ex. i sitt hem. - -
Karakterslöshet har många former. H varje mänsklig förmåga kan
genomgå den upplösningsprocess, som fördärfvar karakteren i det hela.
Man kan tala om religiösi moralisk, estetisk, intellektuell karakterslöshet.
Man kan tala om nationell och politisk karakterslöshet.
Att vi svenskar äro nationellt karakterslösa, är ett ofta påpekadt
faktum. Andligen söka vi hoplappa vår habitus af de bästa klutar, vi
kunna samla på världsmarknaden. Vi kläda oss nog ej blott lekamligen
i engelska hattar och franska byxor, utan göra det också andligen. Vi
dricka ej blott »lekamligen>> s. k. franska viner och äta danskt hvete,
utan också andligen nära vi oss helst af det andra producerat. Vi äro
så glada att få heta nordens fransmän och det smickrar oss ofantligt att
få heta gentlemen - med så god engelsk accent, som möjligt. Vi flagga
med andra nationers flaggor. Vi svenskar äro så få och Sverige är så
litet, att det blott vore högmod att något hålla på det som är svenskt.
Det kan annars vara så, att lägenhetsägaren inne i skogsbrynet är lika
god »i sitt slag» som drängarne på godset, ja, som godsherrn själf. Så
kan det också vara med nationerna. Men vi resonnera icke så: vi flytta
alltid hellre ut och bli drängar på herrgården än vi odla egen täppa. Vi
äro ett godt stoff ett göra amerikanare af. Behöfdes det fler fransmän,
engelsmän och ryssar - vi kunde nog lämna bildbart stoff för ryss-
fabrikationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
