Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - J. A. Eklund: Om karakterslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KARAKTERSLÖSHET.
Ytligt och fattigt är också det betraktelsesätt, som vill sterilt fast-
hålla en enda historiskt utpräglad form såsom berättigad - i tankar,
ideer, stil. En sådan åskådning gör sig också gällande. Man kunde med
tanke på konsten kalla sträfvandet »stilism». Man får icke karakter genom
att imitera en annan, som har karakter. Men den som själf ingen karak-
ter har, slår sig gärna på dylik imitation.
En karakterbildande andes kraft visar sig däri, att den verkligen
förmår underlägga sig andarne. Där sådan kraft finns, är croisering gag-
n~lig på andens område lika väl som på naturens. Ett storartadt exem-
pel på en sådan kan man säga sig hafva i nya tidens början. Dess ung-
domskraftiga lif sprang fram ur föreningen mellan humanism och refor-
mation.
H vem vet - kanske ur våra dagars jäsning vid beröringen af olik-
artade stoffer en dag bryter fram något stort och nytt. Blott den be-
härskande anden kommer med den lefvande principen, med tanken., som
kunde ordna kaos. Just ett kaos är den lämpliga marken för den nyska-
pande anden.
Äfven om det nu ser kaotiskt ut i människosjälens värld, är det icke
säkert den rätta visdomen att pessimistiskt sjunga den redan homeriska
sången om alltings försämring. Det karakterslösa kaos kan åtminstone
hafva en dubbel signatur: det kan vara materialet för nyskapelse på
samma gång det kan vara resultatet af en upplösningsprocess.
III.
Om det är sant, att karakterslöshet är en ganska allmän företeelse,
så frågas med skäl: hvaraf kommer det sig?
På den frågan kunde man kanske ge ett summariskt svar genom att
tillämpa lagen om tillgång och efterfrågan. Karakteren har icke haft nå-
got synnerligt värde i människors ögon. Man har i köpmansvärlden, i
den litterära världen, i det praktiska lifvet, i det religiösa samfundet föga
frågat efter den. »Det som icke efterfrågas, produceras icke.» Karakter
är en lyxartikel, som man ansett sig kunna undvara. Eller något jämfö-
relsevis värdelöst., som ingen vill ge någonting för.
Eller, om det uttryckes litet mindre affärsmässigt: de s. k. »realite-
terna» ha skymt bort människan, naturalismen har glömdt bort person•
ligheten, den praktiska materialismen har tagit bort sinnet för >)de ting.,
som icke synas>> - till hvilka karakteren hör.
Jag vill nu knappt tala om det förhållandet, att de opersonliga tin-
gen, »mat och dryck, kläder, hus och hem, åker., boskap och bohag»
m. m. intaga den främsta platsen i de flesta människors sträfvanden, ty
det är väl ett gammalt faktum’) om det också tidtals varit så, att mera
ideella sträfvanden något lyft folken. Men relativt nytt är det kanske,
att man idealiserat själfva detta materiella sträfvande genom att sätta det
•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
