Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA. 393
Vissa trakter drogo herdefolken tillbaka med längtans hela makt.
Trakter, där dadelpalmen gaf välsmakande frukter, trakter, där hvete och
andra sädesslag, lins och bönor och sesam växte vildt. Här måste såle-
des för ett idogt och begåfvadt folk ombytet blifva lättare än eljest från
herdens till åkerbrukarens lif. Vissa herdestammar uppsökte lämpligaste
trakter, där de för lifvet kunde bygga och bo, lärde att så och skörda
och bygga varaktiga bostäder, där de så trygga som möjligt kunde emotse
elementernas nycker, som ena tiden bringar människan allt godt i öfver-
flöd och en annan gång hemsöker henne med allt möjligt fördärf.
Då nu, som vi lätt inse, många vegetabiliska produkter jämväl lämpa
sig till omsättningsmedel, är det därföre icke öfverraskande, att hos folk-
slag, som lefde af åkerbruk, de varaktigaste vegetabiliska produkterna
tjänade som penningar.
Sålunda finna vi, att i vissa aflägsna delar af Europa sedan de gamla
grekernas dagar ända till våra dagar vissa sädesslag begagnats såsom om-
sättningsmedel. Hvad hvetet, kornet och hafren är för Europa, det är
majsen för vissa trakter i Central-Amerika, där jämväl kakaobönerna spe-
lat småmyntens roll.
Under medeltiden utgjorde olivoljan på joniska öarna i vissa städer
i Mindre Asien och annorstädes i Levanten ett lika allmänt omsättnings-
medel som saltet i Abyssinien, i Mexiko, på Sumatra och i Afrika, och
som tobaken under en senare tid i vissa stater i Amerika, där ännu i
början af I 600-talet Virginia-kompaniet, som införde flickor i landet for
att skaffa nybyggarne fruar, betalade 100 u tobak för hvarje dam, seder-
mera steg priset till I 50 u, utvisande möjligen, att tillgången icke mot-
svarat efterfrågan.
I vissa af de nordamerikanska kolonierna och af de vestindiska
öarne äro ännu vissa jordbruksprodukter i lag antagna såsom betalnings-
medel.
I sammanhang med sådana betalningsmedel kan måhända vara af
intresse att erfara hvad fröken Zelies från Paris koncert år I 860 på en af
Sällskapsöarne inbragte.
»O ! hvilken fröjd att vara soldat!>> skrifver hon till sin tant i Paris.
»Fullsatt salong, 860 biljetter sålda, och se här recetten !>> >>3 svin, 23
tuppar, 44 hönor, 500 kokosnötter, I 200 ananas, I 20 mått bananer, I 20
kurbitser och I 500 pomeranser samt dessutom af Hans Maj:t Konungen
en kokosnötflaska (såsom särskildt ynnestbevis). På Paris’ saluhallar skulle
denna min inkomst inbringa mig 4,000 francs.
Men hvad är här att göra?
Här användas dessa. ting som penningar, och andra ’riktiga’ pennin-
gar äro sällsynta. Man har visserligen sökt trösta mig med, att en spe-
kulant skall komma öfver från ön ’Mangea’ ·_ ön förtjänar sitt namn, om
den kan uppsluka min inkomst - för att i klingande mynt göra mig en
offert. Men när kommer han? Under tiden äter emellertid den anima-
liska delen af min inkomst upp den vegetabiliska.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
