Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 NÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA.
Denna humoristiska skildring af den lustiga fransyskan visar tydligt,
med hvilken svårighet bytet och kapitalets reproduktion ursprungligen
hade att kämpa och hvarföre man företrädesvis nyttjat husdjur såsom by-
tesmedlare framför sädesslag eller andra jordbruksalster, emedan de se-
nare endast en kortare tid kunna förvaras.
I våra gamla lagar omtalas såsom värdemätare eller som de här
benämnas värdören (värdenheter) korn, kött, fläsk, smör, lärft, vadmal,
ogjord och oskuren kläde m. m.
Alla sådana värdören inbegrepos ursprungligen under benämningen
penningar (pendingar), hvarmed förstods allt, hvarmed man kunde be-
tala (pendere). Det var först senare, när man började prägla ett sär-
. skildt mynt med detta namn, som ordet penningar togs liktydigt med
mynt eller myntrepresentativ.
Alla de hitintills uppräk11iade omsättningsmedlen äro som vi finna
nödvändighctsartiklar, men penningen har jämväl framträdt i en annan
form, i en form, där varan motsvarar en mera förfinad smaks fordringar.
Lyxbegäret, begäret att pryda sig, synes, såsom sagdt, vara ett af
människosläktets ursprungligaste och mäktigaste drifter. Det är därföre
en icke öfverraskande företeelse, att hos ociviliserade folkslag, hvilka lärt
känna behofvet af ett omsättningsmedel, detta omsättningsmedel ofta fram-
träder i form af smycken och prydnader, hvilka på grund af det ämne,
hvaraf de förfärdigas och på grund af den obegränsade efterfrågan göra
dem särdeles lämpliga att användas såsom penningar. Häri se vi äfven
den första grunden till, att metaller, särsk-
ildt de ädla metallerna, kom-
mit i omlopp som omsåttningsmedel, hvilket också inträffat på mycket
tidiga utvecklingsskeden.
Af det människan medfödda begäret efter prydnadsartiklar hafva
snart sagdt alla civiliserade nationer sökt betjäna sig för att göra vinst-
gifvande affärer hos folkslag på en lägre utvecklingsgrad.
Det har sålunda varit lätt nog för de förra att mot relativt så vär-
delösa ting som pärlor af glas, mot knappar, spännen, synålar, tenn- och
mässingsbitar m. m., tillbyta sig högst värdefulla artiklar hos vilda folk-
stammar, som sedan upptagit de af dem sålunda tillbytta föremålen så-
som pennmgar.
Men i ännu märkvärdigare for_
mer finna vi penningen i omlopp.
Såsom bekant användas på flera ställen i Mellan-Asien niusslor så-
som penningar - Divara. De förarbetas till runda skifvor med ett hål
i midten och man skiljer mellan de röda och de hvita. Allt möjligt kan
man köpa för dessa penningar och det säges, att det till och med finnes
en sorts bankirer, hvilka utlåna sådana penningar mot ränta.
I vissa delar af Afrika användes såsom penning den lilla porslins-
snäckan (Cyprea moneta). Dessa snäckor, hvilka såsom mynt cirkulera
under namnet Kauris och som importeras från öar och kuster vid in-
diska oceanen, äro af I a 2 1
/2 cm. storlek, gulbruna till färgen och väga
till ett antal af omkring 40,000 st. en centner. Bland Karolinernas ögrup-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
