Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rich. Lindgren: Några drag ur penningens historia. Föredrag i Jönköpings föreläsningsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA DRAG UR PENNINGENS HISTORIA. 395
per finnes en ö Yap, där man påträffar den tunga stenpenningen eller
Pdlau, hvilken förfärdigas af en sorts kalksten’\ arragouit. De minsta
mynten äro så stora som tallrikar och så tjocka som en arm. På samma
ö begagnas äfven ett slags skiljemynt af pärlemor.
Till Pelau-öarne importerades i forna tider från det Malajiska Asien
en emaljerad glasartad massa, hvaraf invånarne förfärdigat ett slags
penningar., Andouth. Numera kan råmaterialet till dessa penningar ej
mera anskaffas och öarnes n1yntförråd kan sålunda icke ökas. Detta
egendomliga penningeförhållande har ledt därhän, att allt inrättats så, att
penningar skola komma i cirkulation. Pengar måste betalas vid alla möj-
liga tillfällen. För befordrande af penningeomsättningen får ej någon vara
sin egen producent. Allt hvad som han tillverkar måste han sälja och
allt hvad han behöfver måste han köpa. Prisen äro en gång för alla
fastställda. Här är sålunda för socialister ett sannskyldigt paradis.
De nomadiserande mongolerna i trakten vid Kiachta -Peking-vägen
bry sig icke alls om den ryska rubeln. De resande måste betala med
synålar, glaspärlor och snustobak. :Men allra helst tager man de vanliga
fyrkantiga karamellerna, hvilka hos dem cirkulera som mynt.
Förutom de här uppräknade artiklarna förtjäna måhända äfven om-
nämnas de egyptiska skarabeerna., den gula bernstenen, koraller, elfen-
bens- och hajtänder’\ mässingstrådspenningar hos folkstammar vid öfre
Kongo, vampumpegspenningar hos de nordamerikanska indianerna, hvilka
penningar bestå af pärlor, förfärdigade af musslor.
Samtliga dessa artiklar hafva på skilda tider och hos vidt åtskilda
folk spelat penningens roll och vissa gälla än i dag som penningar.
Men hvarhelst en lifligare handelsförbindelse inträdt emellan olika
länder och omsättningen vuxit till antal och storlek, hafva metaller, sär-
skildt de ädla metallerna, på grund af varans varaktighet, dess homogena
beskaffenhet, dess stora delbarhet och dess höga värde i förhållande till
sin vikt och volym trädt i andra varors ställe såsom omsättningsmedel.
För sådant ändamål blefvo i forntiden samtliga då bekanta metaller
tner eller mindre använda, såsom järn, bly och tenn samt senare koppar,
silfver och guld.
Såsom i de flesta fall gäller vid införandet af de ädla metallerna
den gamla regeln: »ex orienti 1ux>>.
Medan ännu barbariets mörker hvilade öfver Europa, hade Egypten,
det äldsta rike historien känner, i årtusenden arbetat i civilisationens tjänst
och utvecklat en jämförelsevis hög kultur. Frukterna af egyptiernas fram-
steg kommo vårt släkte till godo genom de semitiska fo1ken~ hvilka ge-
nom sina långväga utflykter mäktigt bidragit till kulturens spridning. Ge-
nom deras bemedling kommo bland annat kaldeernas uppfinning af vikt-
och måttsystemet olika folkslag till godo; och där, hvarest de fqrsta spå-
ren till ett ordnadt vikt~ och måttsystem igenfinnas, där hafva vi att söka
guldets och silfrets första användande såsom bytesmedlare. Från egyp-
tierna hafva sedan bytesmedlare af sådan beskaffenhet under tidernas lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
