Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KULTURBILD.
<les att böckerna aldrig numrerades. Den har oupphörligen stigit och under
de sista par åren inbringat åtminstone dubbelt mot första hälften af 1870-talet.
De besökandes antal har dock ej ökats i samma proportion. Uppgifter
detta hänseende saknas för läsesalongens 1 o första år. På 187o-talet torde
man kunna beräkna dem till omkring 15,000 årligen, något mindre i början,
något mer i slutet af årtiondet. Efter 1884 och flyttningen till den nuvarande
lokalen och tillträdet af den nuvarande föreståndarinnan fröken Maria v. Below
hafva antalet besök under året ·växlat mellan 20- till 23,000, förutom lånbiblio-
tekets kunder, hvilkas besök stiga till ett vida större antal. Att läsesalongen
ej flitigare anlitas är lätt förklarligt. De många tidningskontor, som blifvit
öppnade, och allt fortfarande öppnas, konkurrera i så fall med läsesalongen, att
de erbjuda en~ billig och lätt tillgänglig tidningsläsning. Dessutom hafva
_
»Kristliga föreningen för unga män>> samt »Kristliga ynglingaföreningen» dra-
git en stor läsande skara till sig. För 1 o till r 5 år sedan var mycket vanligt, att
läsesalongen om söndagseftermiddagarna var öfverfull af en publik, som till
~tor del bestod af unge män tillhörande de närande yrkena. Denna klass
besökare har i det närmaste försvunnit och sannolikt blifvit upptagen af of-
vannämnda föreningar eller af fackföreningar, t. ex. kontoristföreningen m. fl.
Äfven andra yngre institutioner för k_
unskapers spridande draga besökande
från läsesalongen. Så t. ex. öppnades 1878 Kungl. Bibliotekets stora bekväma
och ljusa läsesal med rika förråd af böcker och utländska tidskrifter, först
alla f. m. och sista åren äfven på eft. m. mellan 5-7. Publicistklubbens,
teknologföreningens och pedagogiska föreningens samlingar motsvara en stor
mängd bildade personers läsebehof. Biblioteken vid de större läroverken blifva
allt bättre försedda, och numera komma ej så ofta som förr ynglingar och
flickor upp på läsesalongen för att låna historiska eller naturvetenskapliga böc-
ker att rådfråga för sina krior. Det ändrade sätt att drifva studier, som ut-
märker vår tid, i det man mer än förr ägnar sig åt enskilda ämnen, -åt fack-
studier, bidrager också att hänvisa läsaren till de särskilda fackbiblioteken, t.
ex. till läkareföreningens, landtbruksakademiens, tekniska högskolans, pedago-
giska föreningens, konstakademiens, Lorenska stiftelsens m. fl. bibliotek med
fri entre. Farligaste konkurrenten har dock läsesalongen i »Stora Sällskapet»
med dess många hundra medlemmar. Det vore också ett alltför djärft våg-
stycke af en institution, som blott bjuder på andlig spis, att vilja täfla med
en, som också kan locka med klubblif och riklig förtäring. Men trots denna
ofördelaktiga ställning har dock läsesalongen en stor publik, ty den fyller be-
hof, som icke på andra håll kunna tillfredsställas. Läsesalongen är det enda
ställe, där ett större bokförråd finnes förenadt med en mängd tidningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
