Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KULTURBlLD.
tidskrifter, och den har därjämte ett särskildt behag för alla dem hvilka sätta
värde på att i ostörd ro utan bihang af tobaksrök och punchångor få läsa
tidningarna och den äldre, nyare och nyaste litteraturen.
* *
*
Bland de invändningar, som gjordes mot förslaget att bilda en läsesa-
long för damer, ställdes alltid i främsta rummet påståendet, att läsesalongen
skulle locka kvinnorna från hemmet såsom klubben lockar männen. Olycks-
profeterna blefvo dock ej sannspådda. Motsatta sidans föreställningar om hur
ifrigt damerna allmänt skulle göra sig läsesalongens skatter till godo, blefvo
likaledes gäckade. De kunskapstörstande kvinnor, som grundade läsesalongen,
dömande andra efter sig själfva, togo för gifvet att deras medsystrar skulle
skynda att dricka ur den öppnade kunskapskällan. lvien . . .
»Det är och blir en annan makt som styrer
förnuftets män och fantasins martyrer»,
och kanske är det bäst så. Husmödrarna stannade hemma hos man och barn,.
de uppvuxna döttrarna föredrogo också hemmet, och ensamma kvint?-or hade
vanligen så mycket att göra, antingen med kampen för egen tillvar-0 eller ock
att mildra denna kamp för andra, att föga tid blef öfver för litteraturen, allra
minst om den skulle studeras utomhus. Foljden blef att läsesalongen mindre
besöktes af damer.
* *
Den ekonomiska sidan af läsesalongens utvecklingshistoria företer en
tafla, där dagrar och ~kuggar skarpt växla. Det påstås~ att en moder älskar
högst det barn, som vållat henne mest besvär och själfförsakelse, och detta
ordspråk besannas med afseende på läsesalongens fosterföräldrar. Med aldrig
tröttnande omsorg hafva de för institutionen nitälskande personerna offrat tid,
möda, omtanke och penningar på detta fosterbarn, som kunnat hållas vid lif
endast genom den ömmaste omvårdnad. Flere bland våra mest framstående
män af den generation, som nu afträdt eller afträder från den publika verk-
samhetsbanan., intresserade sig för den lilla nybörjaren; och för att förbättra
hans lifsvillkor gaf än den ena, än den andra af dem flitigt besökta föreläsnin-
gar, vid hvilka inträdesafgiften, när sådan förekom, anslogs till understöd åt
skyddslingen. Det inbringande nit, dessa personer ägnade läsesalongen under
dess första mest kritiska år, i förening med det förut omtalade liberala till-
skott, som lämnades af flere bokförläggare, tidningsmän och kapitalister, upp-
rätthöllo anstalten från och med 1867 till och med 1873.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0437.html
