Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KULTURBILD.
Ehuru rörelsen alltmer ökades, minskades likväl icke de ekonomiska
svårigheterna. Man insåg, att det gällde läsesalongens vara eller icke vara,
att det hittills lämnade understödet var otillräckligt, och man föreställde sig,
att om anstalten kunde utvidgas, den då måhända skulle bära sig bättre. På
grund häraf beslöts att bilda ett bolag, kalladt »Aktiebolaget Stockholms Läse-
salong», i hvilket delägarne skulle såsom ränta på sina penningar erhålla till-
trädesk ort till salongen samt boklån. Äfven nu visade sig inom en stor krets
samma varma, offervilliga intresse, soni utgör ljuspunkten i arbetet för läsesa-
longens utveckling. Inom kort tecknades aktier till ett belopp af mellan 7-
till 8,000 kr. Företaget fick en affärsmässig prägel. Anstaltens tillhörigheter
öfverlämnades genom lagligt köpebref till aktiebolaget, bolagsordning trycktes,
och kontrakt upprättades med den då antagna föreståndarinnan fru Matbilda
~romee, som under närmare 10 år förestod läsesalongen. Den rymliga loka-
len i Brunkebergs hotell och den förstärkta kassan möjliggjorde flere förbätt-
ringar, och man hyste de bästa förhoppningar för framtiden.
Så fortgick affären under åren 1875- 1877 i allt större skala, men utan
bättre ekonomiskt resultat. Aktiekapitalet smälte samman, och afkastningen
af rörelsen och värdet af bibliotek och inventarier motsvarade ingalunda ka-
pitalförlusten. 1880 befanns aktiekapitalet vara slut, och nu skulle läsesalongen
ovi_
llkorligen hafva delat öde med sina föregångare, om ej tvenne enskilda per-
soner genom storartade tillskott hållit företaget uppe under åren 188 I och
1882.
Så kunde det dock eJ på längden fortgå. Man insåg, att inrättningens
framtid endast kunde betryggas, såvida det lyckades bereda den stadigvarande
understöd. Dess outtröttliga gynnare beslöto då, att genom anordnande af
bazar söka samla en större grundplåt eller fond, hvars ränta skulle användas
till årligt understöd för läsesalongen. Sagdt och gjordt ! Vintern 1883 gick
bazaren af stapeln och inbragte tillsammans med tvenne af professor Dietrich-
son hållna föreläsningar närmare 12,000 kr.
Nu gällde det att ställa så, att ej dessa medel smälte bort så som aktie-
kapitalet. Stora utgifter måste genast göras för läsesalongens flyttning från
38 Drottninggatan till dess nuvarande lokal. Men för att slippa vidare gå in
på kapitalet och likväl kunna upprätthålla läsesalongen, bildades våren r883
»Föreningen för Stockholms Läsesalong», hvilkens medlemmar åtogo sig att
fortsätta rörelsen och för detta ändamål öfvertogo af aktiebolaget såväl dess
bibliotek som inventarier. För att kunna fullgöra den åtagna förbindelsen ut-
fäste sig medlemmarna af föreningen att anslå en årlig garantisumma af 1,700
kr. att från och med 1883 till och med 1887 d. v. s. under 5 år utgå allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>