Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Frans von Schéele: Den moderna bibelkritiken efter Otto Pfleiderer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA BIBELKRITIKEN. 453
som utgöra denna historias kä lor. Men om källkritiken icke såsom förut
skulle stanna vid vaga hypoteser, så måste man noga undersöka egen-
domligheterna hos hvarj e enskild skrift, dess författares skrifsätt och af-
sikter och hans förhållande till sin tid och sitt land; ty blott om vi lära
känna författarens subjektiva andel i framställningen, förmå vi komma
utöfver denna till sakens objektiva kärna. Detta är nu alldeles samma
metod för en objektiv och positiv kritik som den, hvilken allt ifrån Nie-
buhr och Ranke blifvit allmänt erkänd såsom riktig och nödvändig inom
den historiska forskningen och äfven på alla profanhistoriens områden
flitigt använd. Baur har sålunda icke upptäckt metoden, men han var
den förste, som hade mod att tillämpa den på de nytestamentliga skrif-
terna och därmed lägga grunden till en solid forskning rörande kristen-
domens upphof.
Han har först tillämpat denna metod på de s. k. pastoralbrefven, i
hvilka han fann dokument från den uppspirande katolska kyrkan och dess
kamp med g nosis. Därefter har han på samma sätt äfven genomforskat
de öfriga Paulinska brefven, hvarvid han endast erkände de fyra till Ga-
laterna, Korintierna och Romarne såsom äkta. Ur dessa bref växte nu
fram för honom en bild af apostelen Paulus och hans ställning till den
judekristna församlingen, som afvek från den traditionella uppfattningen.
Under det att denna på grund af apostelhistorien - en sekundär källa
från andra århundradet - trodde, att Paulus och den äldsta församlingen
i alla hufvudfrågor voro ense, erhöll Baur ur de primära källorna i de
äkta Paulinska brefven öfvertygelsen, att de äldsta kristna ännu väsent-
ligen voro judar och ville vara det och ej tänkte på någon kristendomens
frigörelse från den jndiska lagen och det nationella religionsväsendet.
Fastmer var det först Paulus, som tog detta afgörande steg., bröt den
judiska lagens bojor och genom sin hednamission gjorde kristendomen
till världsreligion, och detta ej i förbindelse med, utan under häftig kamp
mot den ursprungliga församlingen och dess judiska fördomar. Med stöd
af denna upptäckt undersökte så Baur äfven de öfriga nytestamentliga
skrifterna och trodde sig i dem finna många spår af den nämnda striden
och af huru den slutligen utjämnades.
Näst detta återställande af hednaaposteln Paulus’ bild, af hvars fulla
storhet och världshistoriska betydelse Baur först har kommit till en ve-
tenskaplig uppfattning, är lösningen af den förut så dunkla gåtan rörande
Johannes-evangeliet hans beståndande förtjänst. Heller icke_härvid var
han., såsom man så ofta förebrått honom, den blott negerande, uppläsande
kritikern. Tvärtom har han, såsom ingen före honom, lärt oss att förstå
den upphöjda storheten och den egendomligt fascinerande skönheten hos
detta sant andliga evangelium. I-Ian såg däri en i historisk form klädd
läroskrift från det andra århundradet, i hvilken det redan af Paulus bör-
jade idealiserandet och förandligandet af kristendomen och Kristus-bilden
tills vidare kom till afslutning, och hvartill sedan den gamla kyrkans
längre förande spekulationer omedelbart anslutit sig. Om därefter det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
