Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Fredrik Wetterlund: Romantisk mystik. Litteraturhistoriska anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTISK MYSTIK.
Låtom oss bläddra litet i hans skrifter i
I 1814 års kalenderfragment af »Fågel Blå» (skrifvet de föregående åren)
heter det:
» - - - när en dödlig lyssnar till sitt inre,
i trenne andetoner dröia där
grundorden evigt kvar· af lwad hon (naturen) sagt:
hopp, kärlek, trohet - underbara ljud
ej någonsin förklarade, och dock
af ingen, som dem hört, än missförstådda. »
Detta är >>mystik» i Atterboms mening. Man järnföre, hvad han skref
några år senare i en kritik öfver Svenska akademiens handlingar: »Allt det
högsta verkliga i lifvet är mystiskt till sin natur. Andakten, kärleken, vänska•
pen - äro de icke på en gång de mörkaste och de klaraste af alla mysterier?»
Det vill säga: de stora lifsmakterna kunna ej förklaras af rationellt tänkande ,
men förstås dock omedelbart af vårt hela och · osöndrade väsende – och in-
tensivare än något annat.
Mer fullständigt utvecklas principen i en synnerligen betydande recension
af göternas bekanta tidskrift Iduna ifrån 1820.
Mystiskt, heter det där, är det, som till medvetandets och känslans ut-
veckling evigt förhåller sig som grund och urämne, det inför hvilket begreppet
och analysen stå handfallna, själfva tillvarons Sl:lbstans: »Mystisk är all per-
sonlig tillvarelse » och särskildt »hvarje människa, som, enligt Goethe, aus dem
Ganzen und im Grunde lebt» (jfr C. J. L. Alrnqvists » det hela», » grundlifvets
region»). Alltså är mystiken väldigast i de själar, hvilkas intressen gå öfver
deras privategoism och lifvets tusen bagateller, som upptaga hvardagsmän-
niskan, - ut t~ll de centrala lifämakter, hvilka i hel och väldig entusiasm
gripa vårt innersta, de som skapa hjältar, martyrer, don Quijoter, siare och
konstnärer, lika godt hvad, men som äro tillvarons hjul och upprätthållare
och som ensamma dana alla stora lifsvärden. Utan en mystik i denna mening
lefver intet stort lif och i själfva verket intet lif.
Mystiken kallas vidare »det evigt å nyo eggande och tändande element,
som efter hvarje fullbordad splittring på reflexionens och samhällslifvets om-
råden » (såsom nu efter 18:e seklets negativism och franska revolution) »åter
slår klyfvande ned igenom de dunkla skyarne af kvalmig, vanmäktig människo-
flärd, gör sanningens himmel blå och visar jordens barn den ursprung·liga eldens-
härlighet». Denna det omedelbaras hemlighetsfulla åskådning härstammar, heter
det vidare, från österlandet; i Europa har den nyktrare men också klarare
»utvecklat alla väsentliga gestalter af religion och filosofi samt gifvit poesien
nya ämnen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
