Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Fredrik Wetterlund: Romantisk mystik. Litteraturhistoriska anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTISK MYSTIK.
Då sålunda Atterbom 1841 säger den hegelska lärans grundbrist »ej vara
brist på grundlighet, åtminstone ej -i det ordets vanl(za mening», så innebär detta
å ena sidan en hyllning åt systemets mäktiga dialektik, men de här under-
strukna orden gifva också en vink, att samma dialektik dock aldrig kan loda
tillvarons innersta, emedan allt varande innehåller ett oändligt mer än som upp-
går i tänkandets abstrakta formler.
Icke heller ernpirien, naturvetenskapen, som är bunden vid fenomenerna,
når till de stora djupen. Och den tarfliga metafysik, som en del naturforskare
ansett sig ha råd till, nämli_
gen den blott mekaniska atomistiken, blir för Atter-
bom naturligtvis ännu långt mindre förklarande och ännu långt mera afskräc-
kande än den rationalism, som dock anser det verkliga i tillvaron för ideellt.
Den mekaniska atomistiken med dess pessimistiska följdsatser ligger i själfva
verket icke så eller så mycket på sidan om den Atterbomska lifsåskådningen;
· den är dess polära motsats.
Esomoftast återkommer då Atterbom till det sinnligt-empiriska och det
rationella vetandets otillräcklighet. H varje världsåskådning, som blott tager
deras resultat med i räkningen, blir nödvändigtvis flack.
Denna flackhet drager han äfven in bland föremålen för sin satir, som,
äfven när den tecknar figurer, dock alltid visar tillbaka på ideer.
I sin karikatyr »den hyperboreiska republiken» i »Lycksalighetens ö »
framställer han t. ex. en upplyst professor, som drifver satsen, att
>>man tror på Gud till dess man själf till Gud sig gjort»,
ty
»naturkunskap och slutkonst ditåt styra».
Naturkunskap och slutkonst - det är empirism och rationalism, och då de
icke visa någon personlig Gud, så finnes han icke!
Någon tredje art af kunskap känner den upplyste professorn eJ.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
