Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN. 52r
den är ett synnerligen lättläst tillkännagifvande, att det hela, och femte
klassen ej minst, syftar på studentexamen.
Det ser visserligen bättre ut i andra ämnen, t. ex. i geografi och
historia. Man måste erkänna, att det i 5:e klassens lärokurs dock finnes
en tillstymmelse till en afslutning, en tillstymmelse, som har traditionen
för sig och som det kunde göras allvar af. Men mer än en tillstym-
melse eller ett rudiment är det dock ic1ze. De sakförhållanden, som här
påpekats, torde vara nog· för att förbjuda det antagandet, att vår skol-
lagstiftare vid bestämmandet af undervisningsplanen allvarligen afsett den
5:e klassen till en afslutningsklass.
Man behöfver knappast ha varit lärare i femman för att kunna för-
stå den känsla, med hvilken en sådan mången gång måste göra sitt ar-
bete. Han vet, att väl tredjedelen af hans pojkar om några månader
skall vara ute i det praktiska lifvet. En af dem skall till sjös, en annan
på bruk, en tredje in vid järnvägen., andra skola i handel eller i handt-
verk, andra ägna sig åt landtbruket o. s. v. Men han måste" för af-
gångsbetygens skull och för sin ämbetsplikts skull, med trug och tvång
plugga in så mycken gagnlös lärdom i deras unga hjärnor, ett svårt och
tålamodspröfvande arbete, allt under det han känner den tysta förebråel-
sen, att han i själfva verket begår en oförrätt mot dem.
Dock ha vi nu egentligen sett blott på missförh ållandets ena sida.
Hvad som i fåvitsko blifvit lärdt~ motsvaras af hvad som till framtida
gagn kunde hafva lärts. Härom är ju så mycket skrifvet och ta]adt, och
det är en dålig ursäkt, när det heter, att meningar och tycken i det fal-
let äro så många och så olika, att man snart blefve nödgad att läsa all-
ting. Jitt ämne finnes åtminstone, hvars hemortsrätt i en svensk skola
borde vara oomtvistelig: svensk samhällskunskap. Detta kan ej sägas
för ofta och må därför äfven här hafva sagts, om ock i förbigående .
Men - och här möter en ny brist, kanske ej den minsta, hos denna
klass, som skulle afsluta den lägre skolbildningen - det är ej ensamt i
5:e klassen, som de sluta sin skolgång, hvilka ej följa med till student-
examen. Tabellen 3 visar stora siffror äfven för klasserna 6: r och 6: 2 *.
Man må ihågkomma, att tillvaron af ej mindre än 22 femklassiga läro-
verk måste komma siffran för klass 5 i afgångstabellen att växa ej obe-
tydligt. Frestelsen ·för en familjefader att låta sina söner fortsätta skol-
gången är ej så stor, då fortsättandet medför flyttning till annan stad
med däraf följande utgifter. Ett uppmärksamt aktgifvande på de i den
statistiska berättelsen förekom mande uppgifterna torde ock ganska om iss-
känneligt ge vid handen, att detta förhållande är det bestämmande för
ett stort antal fall **. I denna sin egenskap af sista klass för många läro-
>(. På latinlinien är antalet afgångna, taget i förhållande till klassens storlek, till och
med större såväl för 6: 1 som för 6: 2 än för klass S, och det absoluta antalet störst för 6: 1 .
H Höstterminen 1890 var hela lärjungeantalet inom 5:e klassen af de högre lärover-
ken 1334 och inom 5:e klassen af de femklassiga 310. Genom reduktion på sätt som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
