Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
gande barlast, och från samhällets synpunkt är han, lindrigast sagdt, en
medlem på orätt plats i samhället. Från klasserna 6: 2, 7: I och 7: 2 afgå
årligen enligt tab. 3 ej färre än I 66 ynglingar, om hvilka helt visst kan
göras det allmänna påståendet, att det varit bättrej om de afgått redan
från 5 eller 6: I.
Och många’) hvilka håg och fallenhet skulle hafva fört ut i praktiskt
arbetej förledas nu af skolförhållandenaj nära nog tvingas af dem., fram
till studentexamen och därmed in på ämbetsmannabanan. Är det så-
ledes ej klartj att dessa skolförhållanden, visserligen jämte åtskilligt annat,
väsentligen bidraga till detta städse och allestädes beklagade missförhål-
lande., som kallas »öfverproduktionen på den lärda banan>>
r Det miss-
förhållandetj att i vårt fattiga land med dess ringa folkmängd årligen
inemot 800 ynglingar utexamineras till studenter*. Borde det då icke
finnas nedom studentexamen en annan, lättare uppnådd., hvilken kunde
få äfven den sin valör inom samhället och sålunda kunna tjäna som mål
för dessa många., för hvilka studentexamen är eller borde vara ett för
svårt eller för dyrbart eller eljest otjänligt? Skulle icke tillvaron inom
statsskolan af en dylik examen kunna i någon ringa mån bidraga till att
göra våra ekonomiska och moraliska förhållanden sundare? Vore det
icke också önskvärdt., att dessa., som nu efter en till äfventyrs mindre
lysande skolbana sluta skolan i förtid för att, såsom det nästan litet med-
lidsamt heter, »gå till näringarna>>, att de finge gå med godt mod, utan
den förödmjukande känslan af att ha misslyckats?
·vidare: är det ej ett socialt ondt, ett som för hvarje dag som går
blir allt harmligare., att det mellan underklassens folkskola och öfver-
klassens anspråksfulla maturitetsexamen icke skall finnas någon förmed-
lande bildningsgrad, en sådan, som med fog kunde betecknas som »allmän
medborgerlig bildning»? Det afstånd., som skiljer >)underklass» och »öfver-
klass»., framträder ej minst i detta stora afstånd mellan bildningsmålen för
underklassens och öfverklassens skola. Få äro väl numera de, hvilka
icke med bekymmer se afståndet mellan samhällsklasserna. Skulle vi
icke vid sträfvandet att närma dem börja på rätt ställej om vi började i
våra skolor?
Och sist, men ej minst: ligger ej i det närvarande förhållandet helt
enkelt en orätt7.Jisa, en orättvisa, so_m är upprörande i all synnerhet där-
för, att den är en orättvisa till förmån för de i samhället lyckligare lot-
tade, på bekostnad af dem., som vare sig i ekonomiskt afseende eller i
intellektuellt äro de svagare?
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
