Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53° .ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN.
ständighet. Ty ser man saken rätt, så är det ju, som sagdt, dock en-
dast fråga om att ge fullständig gestalt åt något, som i vår skolorganisa-
tion redan finnes antydt. Det är naturligen ej förf:s mening., att man
skulle öka studentkursens längd med ännu ett år. Afslutningsklassen skulle
ej infogas mellan 5 och 6: I, utan bred·zn’d klass 6: I, realliniens klass
’ 6: I. Denna senare fortfore att vara hvad den är: öfverskolans första
klass i omedelbar fortsättning af underskolan. Ur 5:e realklassen bort-
toges franskan och dess början framflyttades till 6: I - en åtgärd, redan
nu påyrkad af många skolmän. Eller den gjordes åtminstone till valfritt
läroämne. Detta vore kanske den enda rubbning i studentkursen, som
behöfde göras. Från 5:e klassen ginge man som förut, på real- såväl
som på latinlinien, till klass 6: r, i fall man tänkte fortsätta till student-
examen. Eller flyttade man då som nu öfver till någon af de läroanstal-
ter, som anknyta sin kurs till de allmänna läroverkens 5:e klass.
Men alla dessa våra speciella unga vänner~ som ärna sluta skolan
för att gå direkt ut i yrken och näringar, de ginge till afslutningsklassen.
Där finge de afsluta sin algebraiska kurs genom att bli riktigt slängda i
behandlingen af vanliga ekvationsproblem, sin aritmetiska genom en liten
inblick i penningehandtering och bokföring, sin geometriska genom fält-
mätningsöfningar och konstruktionsritning; sin lilla kurs i naturlära genom
en elementär kännedom om ångmaskinen och dynamomaskinen, telefon
och telegraf o. s. v.; sin botaniska kurs genom ett särskildt studium af
kulturväxterna; sin språkkurs genom ökad öfning i de två främmande
språken tyska och engelska; sin historiska kurs ändtligen genom svensk
samhällskunskap och nationalekonomi.
Nå., detta är ju fantasier. Är man först blott ense om det allmänna
syftet, så ordna sig sedan enskildheterna. Men frestelsen är stor att i
förtid tänka på, till hur mycken nytta man i den afslutningskursen skulle
kunna göra de fem klassernas kunskapsförvärf. Den sociala »kurs», som
den nya examen ·kan få, beror väsentligen på den lärokurs, som afslut-
ningsklassen får. - Skulle nu ej en sådan klass vara möjlig ofvanpå de
5-klassiga läroverken och bredvid klass 6: 1, och det allmänna läroverket
så genom en ringa åtgärd göras till bärare för ett andra, i framtiden kan-
ske betydelsefullt bildningsstadium?
Men, säger man - och därme_
d kommer den stora svårigheten: hur
obetydlig denna åtgärd kan synas, den kostar dock penningar. Och hvarje
förändring i våra allmänna läroverks arbetsplan, som skulle öka deras ut-
giftsstat, skall i riksdagen mötas af ett bestämdt motstånd. - :Men är
detta senare så alldeles säkert? Det förefaller ofta, då skolfrågan är å
bane i riksdagen, som skulle där finnas ett visst misstroende mot de allm:
läroverken, en liten smula animositet på åtskilliga håll. Man har för sig
(med eller utan skäl?), att skolans målsmän hafva ringa sinne för de mera
praktiska och populära bildningskrafven och envisas att fasthålla synpunk-
ter och uppfostringsmål, som egentligen tillhöra förgångna tider. Däraf
helt visst den ringa lusten att öka en redan förut betydlig utgiftspost.·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
