Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - H. D.: Ett bidrag till skolfrågan. Kunna våra allmänna läroverk allt fortfarande vara i saknad af en verklig afslutningsklass på skolans mellanstadium?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL SKOLFRÅGAN. 53 1
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Annorlunda kan det dock komma att se ut, om den åtgärd, för hvilken
anslag begäres., går i den riktning man önskar. - Riksdagen har så tyd-
ligt gifvit till känna, att den vill vara med om att bestämm_
a, ej blott hvad
statsskolan skall kosta, utan ock hvad den skall lära. Att dess kompetens
i det senare afseendet ej kan sträcka sig till de pedagogiska enskildhe-
terna, är visserligen sant. Men oomtvistelig är dess befogenhet och dess·
plikt att uppställa allmänna önskemål och vid dem binda de äskade an-
slagen, Det kan väl se ut, som om det intresse riksdagen under detta
århundrade ägnat skolväsendet hade sin andel i den obeständighet: hvaraf
det lidit; - man har under de fyrtiosex åren från och med 1849 nu
sr:iart för 6:e eller 7:e gången bytt läroverksstadga eller utfärdat cirkulär
af genomgripande art, och en sådan stadga som den af år I 856 säges ju
vara att förklara såsom en kompromiss mellan pedagogiskt intresserade
riksdagspartier och en anslagsbehöfvande ecklesiastikminister. :Men så-
dana oroliga tider äro nödvändiga och hafva sin öfvergång. Sorgligt vore,
om statens läroverk ej skulle uppbäras af riksdagens förtroende och kunna
påräkna dess verksamma intresse. Däri ligger icke ett hinder, utan en
borgen för deras framtida utveckling. Skolan får ju icke göras ·till medel
för någon politik, den må sikta åt höger eller vänster, men hon måste
tillhöra och lefva med i den tid, hvars söner och döttrar hon åtager sig
att uppfostra.*
Dessutom, man kunde ju börja helt försiktigt. Försöka med afslut-
ningsklassen vid några få läroverk, ett par af våra högre realläroverk,
ett par af våra mest besökta femklassiga läroverk.
Man kunde - såsom förf. hört af en framstående skolman föreslås
börja därmed, att man i de två eller tre högre läroverk, som hafva
parallellafdelningar inom realliniens nedre 6:e klass, förvandlade en af
parallellafdelningarna till en dylik afslutningsklass. Den åtgärden skulle
icke kosta staten ett öre.
Allenast det är att tillse, att man ej börjar så försiktigt, att allmän-
heten ej förstår, hvarom fråga är. Vill man förmå lärjungen att taga
steget från en plats i c!en nuva_
rande 6-ettan, med en .. oviss men dock
kanske möjlig förhoppning om stu_
dentexamen, till en plats i den nya
afslu_
tningsklassen och det modiga beslutet att därefter lämna skolbän-
ken och gå ut i lifvet - ja, då måste man nog från början sätta
* Förf. kan här icke låta bli att våga en fråga, som kanske synes väl mycket förgrip-
lig. H varför låter man en "skolkommitte" bestå endast af skolmän? - Icke är det väl så
gifvet, att just pedagogen, hör han ock till de yppersta inom sitt fack; skall bättre än andra
förstå, hvad samhället behöfver, hvilket vetande, som är för lifvet nyttigt eller ofruktbart.
Snarare skall han mer än mången annan ha svårt att i dessa stycken se klart, uppfostrad
som han är vid de bildningstankar qem_han själf meddelar och bunden som han är af
ämbetsrutin och teoretiska synpunkter. Låt honom ordna det metodiska, det psykologiska,
det är hans sak. Men gäller det att uppställa skolans allmänna bildningsmål, att draga grund-
linierna till dess byggnad, det är en sak för män, som ligga inne i det offentliga lifvet och
äro väl bevandrade i tidens nationella och kulturella förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
