Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL. 545
jorden vore för sma gärningar ansvarig, kan vara rätt väl till freds med att
framgent lika villigt, men något mindre ödmjukt hyllas såsom en konstitutio-
nen härskarinna, som regerar med råds råde; och därvid icke förgäter, att den
där råd lyder är vis.
Bredvid språkets makt öfver tanken torde bland annat en länge under-
skattad faktor böra komma till sin rätt, som vi i brist på bättre namn vilja
kalla bildens makt ö.fver tanken. Alla känna vi den makt, som i gamla tider
tillades det skrifna ordet, då bland· annat runor användes vid besvärjelser och
trolldom. · Men där bortom gafs en tid, då denna våra fäders skrift icke fanns
till eller blott var känd inom trånga kretsar. I denna tid bör en dylik mystisk
betydelse hafva tillagts afbildningar af hvarjehanda föremål, S(?m man icke
alltid eller till och med sällan rätt förstod, men gärna var böjd att tillmäta
en viss hieroglyfisk karakter. Med värdeföremål, som gingo i handel från
folk till folk, måste dylika afbildningar hafva spridt sig vida omkring och satt
de nygiriges fantasi i rörelse. Med bildens lika väl som med språkets hjälp
kunna nya mytiska föreställningar hafva skapats och, där de slogo an på sin-
nena, vunnit vidsträckt utbredning. I båda fallen kunna därvid de misstyd-
ningar ägt rum, som med skäl anses öfva så stor inverkan vid språkliga myters
uppkomst och utbildning. Bugge har nyligen påmint om, hur i sen tid ;;kal-
der plägade kväda om bilderna på konstnärligt sirade sköldar och dylika konst-
verk. Slik vitter idrott har väl varit öflig i Norden, så länge skalder idkat
sångens konst. Kändt är från Island det ryktbara Husdrdpa, som diktades
om sniderierna i Olof Höskuldssons sal; och flere motstycken än man anar
torde därtill kunna uppletas. Hafva nu i långt äldre tider sydländske krämare
fört med sig sköldar, hjälmar, offerskålar eller smycken, sirade m-
ed okända
bilder, ?å hafva dessa b~lder kräft sin förklaring, och förr eller senare, 1 mer
eller mindre lyckad form~ äfven fått en dylik.
Ett par exempel må antyda, hvad detta kunnat innebära. Det gafs en
tid, då hästen ännu icke användes till ridt, utan blott som spann för vagnar.
Från denna tid finnas i Egypten och andra sydliga kulturland afbildningar af
gudar och hjältar, stående på sina stridsvagnar. Voro dessa vagnar förspända
med två hästar, tedde sig för konstnären problemet att visa dessa bägge hästar
bredvid hvarandra, hvilket han i början gärna löste på det enkla sättet, att
han tecknade en enda häst, men gaf honom åtta fötter, för att därmed antyda,
att bortom denne fanns en häst till. Komma nu dylika afbildningar \1PP till
nordligare länder, så höllo sig deras nya ägare helt realistiskt till hvad de
sågo för ögonen, nämligen en enda häst, men med åtta fötter, - och så var
Sleipner färdig. När så den tid kom, då nya krigsbruk infördes, och guden
Svensk Tidskrift 1894. 9. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
