Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL.
eller hjälten steg ned af vagnen och upp på hästens rygg, då fick äfven Sleip-
ner sin gudomlige ryttare. Antagligt är, att hans egenhet att bestå sig med
så många fötter sedermera gifvit uppslag till nya myter, t. ex. om hans för•
måga att färdas i luft och öfver 11af. Men det båtar ej stort att ur hans blotta
namn söka framleta nya märkliga egenskaper hos den enögde gudens vidt-
frejdade gångare.
Något dylikt kan äfven hafva tilldragit sig med Asa-Tors ej mindre rykt-
bara bockar. Vi kunna här möjligen hafva att göra med helt andra dragök,
som af kostnären försetts med hufvudprydnader, i hvilka våra fäder icke sett
annat än horn, ·hvilket i sin ordning förmått dem att spänna bockar för gu-
dens vagn. H vem vet, om vi ej en vacker dag i Frejas kattor känna igen
de lejon, som utgjorde den asiatiska K ybeles spann?
I synnerligt hög grad torde dylika förklaringar blifvit öfliga, sedan han-
deln lärt nordbon känna ·bruket och värdet af mynt, eller till en början af
. ringar och brakteater såsom deras surrogat. De ·å dem förekommande bilder
af klassiske gudar, helleniske hjältar och statsmän eller romerske ccesarer, ofta
nog otympligt efterbildade af barbariske ·myntmästare, måste i hög grad gifvit
inbillningskraften fart. Detta blef naturligen fallet i högre mån, ju oftare en
och samma bild kom igen. Nyligen hafva vi sett, -huru en Steenstrup velat
förklara bilderna på våra brakteater såsom tillkomna under buddhaistisk in-
flytelse. Utan att i minsta mån vilja yttra oss om värdet af denna teori, fram
hålla vi allenast1 att den långa vägen till de länder, där Buddhas läror för-
kunnades, alldeles icke behöfver utgöra något hinder mot, att dylika bilder
kunnat därifrån sprida sig till bygder, som ingenting visste om den indiske
konungasonen och hans underliga visdom.
I vissa fall kunna språket och bilden mycket väl hafva samverkat att
skapa nya intryck. Alla känna vi, huru Bugge liknat vår nordiske Höder vid
den blinde Longinus, som legenden ställt bredvid Kristi kors. Nu är det kändt,
att en af Ccesars mördare hette Cassius Longinus Ccecus, - det sista namnet
efter någon blind stamfader för hans ättegren. Vi lämna därhän, om dikten
ska1 ;at något nu förloradt samband mellan den romerske republikanen, som stö-
ter dolken i imperatorns bröst, och den blinde legionssoldaten, som med sin
lans stinger den korsfästes sida. Men nog kunde det vara frestande att fråga,
hvarför den skarpsinnige forskaren icke· låtit Ccesar och hans baneman göra
sällskap med Kristus och Achilles i den mytförklaring, hvarmed han velat
ställa den sköna sagan om Balders död i en så ny och oväntad belys-
mng. - H vad Höder vidkommer, har Rydbergs finkänsliga estetiska sinne
sårats af den tanken, att denne som blind, om än med en hjälpsam tillskyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
