- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
549

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL. 549
Nu veta vi genom romarne, att den germaniska stammens rättsbegrepp
· varit ovanligt tidigt och starkt utvecklade, samt redan då tagit form i en fast
utbildad samhälls- och rättsordning. Det skulle vara en motsägelse, alldeles
omöjlig att förklara, om ej desse germaner ställt minst lika höga rättskraf på
sina gudar som på sig själfve. Det är utan vidare själfklart, att den sam-
hälls- och rättsordning, som hos dem faktiskt ägde bestånd, hurudan .den i
öfrigt månde vara, i deras gudar måste äga sina högste väktare. Man be-
höfver därför icke nödvändigt göra sig en allt för idealistisk föreställning om
deras rättsbegrepp, i hvilka t. ex. trolöshet mot fiender och grymhet mot trä-
lar länge nog torde ingått såsom något rätt och tillbörligt. Men uti de mo-
ralbud - sådana de nu voro, - som de uppställde för sig själfve, ville de
framför allt äga en föresyn i sina gudar.
Men under det de i religiöst afseende ledande kretsarne småningom lyfte
s1g till en allt högre uppfattning af det gudomliga, är det mycket möjligt, att
menige man blifvit efter. Det ligger nog en viss sanning ~ en svensk myt-
forskares ord: »Folkets massa stod ännu, då den kristnades - ja, Gudi kla-
gadt, vida senare - väsentligen kvar på den primitiva naturreligionens stånd-
punkt.» Men lika litet, som ännu kvarlefvande skrock och signerier göra
våra dagars svenskar till ett i religiöst afseende lågt stående folk, lika visst
får man akta sig att tänka alltför lågt om våra hedna förfäder, därför att bland
dem mycket råa och mycket sublima religiösa föreställningar under långa ti-
der kunna lefvat bredvid hvarandra. Här som annorstädes gälla i deras ful]a
utsträckning Max Mullers ord, att det förhåller sig med religionerna såsom
med alperna, - båda måste mätas efter de högsta spetsarna.
* *

*


Men antropomorfismen har icke stannat mom det mera etiska området.
Mytiska analogibildningar låta sig skönjas i ganska olika riktningar. Omed-
vetna analogier hafva öfverallt uppställts mellan det jordiska lifvet och de
utom-jordiska boningarne. Särskildt har folkfantasien med all säkerhet varit van
att på de utom-jordiska makterna tillämpa hvad den visste eller föreställde
s1g om det högsta den kände till i detta lifvet. Så blefvo gudarne med de-
ras omgifning idel sublimerade afbilder af jordens konungar och höga herrar
med deras hofstat. Dylika motsvarigheter torde utan fara kunna fullföljas
ända m i enskildheter. I den persiska myten svara de sju öfveränglar, som
omgifva Ormuzds tron, noggrant mot de sju storvärdighetsmän, som närmast
omgifva den persiske storkonungen. I Norden har uppkomsten af stora, fast
ordnade riken funnit sitt gensvar i en icke mindre fast ordnad gudahierarki.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free