Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55° MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL.
Oden, omgifven af sma tolf asar, svarar troget mot en Upsala-konung, om-
gifven af sma tolf rådsherrar. Väl veta vi intet om den första uppkomsten
af ett råd, men antydningar gifvas, att ett dylikt sedan urminnes tider omgif-
vit konungarne; och senare sagor låta dess medlemmar mycket riktigt uppgå
till det heliga tolf-talet. Sammalunda blifver Valhall till ett himmelskt Jorns-
borg eller till ett nordiskt kungahof, där kungens hird har sin gifna motsva-
righet i einherjarne.
Fråga är, om ej dessa analogier kunna fullföljas ännu längre. Då v1 1
historisk tid möta den nordiske konungen, har han kring sig ett råd af stor-
män, som alls icke eller blott aflägset stå i skyldskap till honom. Odens
gudaråd åter består af hans söner, Tor, Balder m. fl. Tors styfson Uller,
Balders son Forsete samt den genom adoption i gudaätten upptagne Niord
och dennes son Frej. Detta synes nästan antyda, att föreställningen om guda-
rådet uppkommit under en tid af stor makt för de jordiske konungarne, då
desse haft omkring sig ett råd, ensamt bestående af deras söner och närmaste
fränder.
Motsvarigheten mellan den himmelska och den jordiska hofstaten for-
drade emellertid äfven, att det system och den rangordning, som rådde bland
den senare, så långt möjligt äfven tillämpades på den förra. Samma arbets-
fördelning, som rådde bland stormännen kring konungens person, lät sig all-
tid i någon mån tillämpas inom gudarnes krets. Härmed följde äfven, att
liksom traditioner och sägner från led till led samlade sig kring konungaätten,
så gjorde sig äfven ett starkt behof gällande af genealogiskt och därmed också
kronologiskt sammanhang i myten. Med hvarje tid som gick blef sträfvan
efter konsekvens och sammanhang mer och mer förhärskande inom alla my-
tens områden.
Det är detta, som Viktor Rydberg insett, då han velat ordna de ger-
maniska myterna led efter led i ett storartadt episkt sammanhang. Här är
icke stället att inlåta sig på, om han funnit det rätta, eller om han gått för
vida i sin sträfvan efter enhet, eller om de skilda länkarne i den väldiga ked-
jan hålla stånd inför kritiken. På de inkast, som i ty fall kunna göras mot
honom, är han nog själf rätte mannen att svara. Men vi hafva blott velat
framhålla, att den högt förtjänte språkforskare, som kallat hans framställning
ohistorisk, redan därför, att han sökt ett episkt sammanhang, får se sig väl
före, att icke denna tillvitelse återstudsar mot honom själf. Den uppfattning,
som professor Noreen finner så »ohistorisk», är i själfva verket den enda
möjliga under tidsåldrar, som sträcka sig mycket långt bakom hedendomens
sista skede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>