Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Emil Svensén: Mytologiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 2 MYTOLOGISKA SPÖRSMÅL.
Såsom redan Rydberg påpekat, kunde ju myter uppstå öfver allt, och hvarje
sådan höll sig kvar efter måttet af sin lifskraft och sin förmåga att tilltala
sinnena. Men togs en myt eller en krets af sägner om hand af en mera bety-
dande diktare eller af skaldeflocken vid ett hof, var dess fortvaro och utbred-
ning därmed tryggad. Vår mytologi fick aldrig några kanoniska böcker, och
var därför stadd i ständig utveckling. H varje ny sägen, någorlunda skapligt
berättad, hvarje ny spekulation om gudarnes värld, någorlunda fyndigt fun-
nen, hade där lätt att vinna hemortsrätt; och kretsen vidgade sig med samma
lätthet, för hvarje gång ett kväde diktades om en sköld, utsirad af någon ut-
ländsk konstnär, eller om bilden på ett mynt, som ofta gick igen i handel
och utbyte.
Men lyckades det då och då för en ordnande ande af något högre skalde-
begåfning att inlägga ett episkt sammanhang i en trängre eller vidare krets
af myter, så är därmed icke sagdt, att detta sammanhang blef sig likt öfver allt.
Så stora voro afstånden, så svår var förbindelsen dem emellan, och så många
voro därför de andliga medelpunkterna, att föga sannolikhet var för handen,
att det sätt, hvarpå myterna sammanställdes och utbildades vid någon af dem,
skulle kunna allsmäktigt göra sig gällande vid alla de öfriga. Om vi t. ex.
hafva en Baldersmyt hos Snorre, och eri annan därifrån vida skild hos Saxo,
så kan detta möjligen finna sin bästa förklaring däri, att den ursprungliga
Balderssagan utbildat sig i olika riktningar hos de skilda nordiska folken.
Ännu den dag som är härska ju skilda kyrkliga riktningar inom de nordiska
högskolornas teologiska fakulteter; och i trots af den mångfaldigt ökade be-
röringen och den allom tillgängliga teologiska litteraturen har i viktiga styc-
ken den unge prästman, som utgår från Upsala, en helt annan lära än den,
som utgår från Lund. Och ändå få de svära på samma symboliska böcker,
hvilket de fornnordiske skalderna och offergodarne sluppo.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
