Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Några pedagogiska reform-tankar på psykologisk grundval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA PEDAGOGISKA REFORM-TANKAR. 557
- – - - – - - – - - - - – - – - - - - –- - -
Till den formella själsbildningen hör först och främst utveckling af våra
sinnen, »de sunda fem». Följ en jägare i skogen eller en sjöman till hafs, och
du skall få en föreställning om, huru oerhördt mycket mera man kan se med
sma ögon, än flertalet af oss gör. Gif akt på, huru den förre af det minsta
spår känner igen det djur, som passerat vägen fram; huru han känner igen
hvarje fågel på hans sång; och hur han af trädens växt kan sluta till väder-
strecken ; och du skall få en föreställning om, att det finnes ett annat sätt att
studera zoologi och botanik på, än det i skolorna vanliga, och möjligen ock
få en föreställning om, att den praktiske mannen härvid förvärfvat en värde-
full formell själfständighet, som är af annan art, än vetenskapsmannens, men
för det stora flertalet människor af vida större värde. Lägg märke till den
säkra förmåga sjömannen har att beräkna afstånd och rörelsers hastighet, och
du skall göra samma observation. Gif akt på snickarens och murarens för-
måga att se, om en linie är rät eller krokig; på kägelresarens färdighet att
ögonblickligen se, huru många käglor fallit; eller studera litet taskspelarekon-
stens psykologi, t. ex. det kapitel, som handlar om, huru man genom metodisk
öfning kan förvärfva en rent häpnadsväckande förmåga att i ett enda blixt-
snabbt ögonblick uppfatta och särskilja en mångfald föremål. Och kanske
skall man få en aning om, att här föreligger en stor pedagogisk uppgift.
Men sinnenas pedagogik är icke skrifven. Den är dock en framtidsupp-
gift, som blir allt oundgängligare för hvarje dag, då kulturmedlen så småningom
utvecklas därhän, att man alltmer kan taga sig fram genom lifvet med blott
half användning af ögon och öron »och alla sinnen». Man börjar till en stor
del väsentligen kunna hjälpa sig dem förutan, och vissa lefnadsyrken kräfva
nog en så ytterlig ensidighet · åt annat håll, att deras män må_
ste väsentligen
försumma sinnesutvecklingen. Men hvad månne det betyder för ett folk, om
nästan utan undantag medlemmarna af deras bildade klasser vant sig af att
begagna sina yttre sinnen i den utsträckning, som natnrlifvet skulle kräfva?
Stå väl i detta· hänseende våra s. k. högre allmänna läroverk .utan skuld gent
emot den alltmera sig stegrande opraktiskhet, som griper omkring sig bland
de ekonomiskt lyckligare lottade klasserna i vårt land? H vad skulle John
Ericsson kunnat uträtta, om han förvärfvat ett af våra »fullständiga>> läroverks
dyrköpta mogenhetsintyg? Eller hvad tror ni Bruno Liljefors skulle se i sko-
gen, värdt att måla, om hans medfödda talang geriomgått samma eldprof?
Kanske är detta en långt allvarligare pedagogisk fråga, än den, i hvil-
ken klass man skall börja latinet, eller den, huruvida man i studentexamen
skall öfversätta från svenska till latin eller tvärtom, - ehuru jag visst icke
vill förringa heller de frågornas betydelse för vår läroverksorganisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
