Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Några pedagogiska reform-tankar på psykologisk grundval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 NÅGRA PEDAGOGISKA REFORM-TANKAR.
Många sätt kunna finnas att motarbeta den ensidighet, som vår kultur
tenderar till i detta hänseende, till sinnesutvecklingens förfång. Planmässiga
öfningar skulle äfven i detta hänseende kunna införas, hvarvid det emellertid
är väl att märka, att jag med plan och metod ej menar detsamma som själ-
lös formalism eller intressedödande slentrian.
Naturstudierna - jag säger med flit icke de naturvetenskapliga studi-
erna kunde helt visst med fördel bedrifvas i sådan riktning och på sådant
sätt! att sinnena komme långt mera till sin rätt, än som nu sker. Dessa stu-
dier bedrifvas alltför litet ute i fria luften. Det är sant, att undervisningen
klassvis har sina svårigheter under exkursioner. Men med god vilja skulle
nog mycket härvid kunna öfvervinnas, och detta särskildt, om man eJ in-
skränkte naturstudierna till en undervisning, vid hvilken lärjungen väsentligen
är blott receptiv, utan till stor del baserade dem på af lärjungarna själfva
gjorda iakttagelser.
Gör t. ex. inom ett visst inskränkt skogområde i skolans närhet flitiga
exkursioner, hvarunder läraren visar på de stenarter, som där finnas, och så
på skolrummet föreläser om dessas egenskaper (med eller utan -hjälp af en
lämplig lärobok). Förfar så på samma sätt med den nämnda traktens växt-
och djurvärld, för så vidt det är möjligt att på en något så när begränsad
tid få en öfversikt af de där befintliga arterna: lättare, åtminstone hvad floran
angår, ju mindre det utstakade området är. Gå så en följande vecka (eller
månad) till en skog i motsatt riktning från skolan och gif klassens medlemmar
till uppgift att taga reda på och noggrant beskrifva (med samma beskrifnings-
metod som läraren förut på förra stället användt) de nya arter af mineralier,
växter och djur, som hvar och en enskild där lyckas upptäcka. Och man
skall på detta sätt få en alls icke föraktlig öfning för sinnena, på samma gång
som en lefvande naturkunskap, som för den blifvande· praktiske mannen är af
vida större värde än lika många timmars studier af museets mineraliesam1ing,
af det torra herbariet eller de uppstoppade fåglarna. Men huru många gånger
går man icke ännu i våra dagars skolor ej ens _till dessa surrogat för lefvande
åskådningsmaterial, utan stannar vid en läroboks abstrakta begreppschemata !
På samma sätt kan man delvis studera geometrien i förbindelse med
praktiska fältmätningar, såsom ju ock en gång skedde hos denna vetenskaps
förste upptäckare, de gamla egypterna. Att geografien kan börja med »Heimat-
kunde», förvärfvad genom avtopsi, är ju allmänt bekant. Och sannolikt skulle
innanläsnings-öfningarna och på högre stadium deklamations-öfningarna kunna
delvis bedrifvas på ett sätt, hvarvid fonetiska observationer komme hörselsin-
nets utveckling till tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
