Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Några pedagogiska reform-tankar på psykologisk grundval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA PEDAGOGISKA REFORM-TANK.AR. 559
Äfven de fria, men i någon mån planmässigt ordnade lekarna, gymna-
stiken och vapenöfningarna borde kunna lämna sina viktiga bidrag till sinnes-
öfningen. Att en af teckningsundervisningens förnämsta uppgifter ligger på
detta område, är lätt att inse.
Vä1 vet jag, att det är lättare att tala om nya pedagogiska metoder, än
att verkligen uttänka och tillämpa dem. Och jag tror visst icke, att den här
antydda sinnenas pedagogik är någon lätt uppgift. Men hvad jag ville gifva
en föreställning om är, att det, rätt sedt, är en stor uppgift, - och i hvad
fall som helst en uppgift, som ej, såsom nu sker, får helt och hå1let neglige-
ras, öfverlåtas blott åt tillfälligheten att fylla bredvid det afsiktliga uppfostrings-
arbetet. Den bör ingå i detta arbete själft, fattas såsom ett moment i dess
ändamål och såsom sådant afsiktligt, och så långt sig göra låter p]anmässigt,
eftersträfvas.
Rörande föreställningsverksamheten, minnena och fantasierna, gifves ock
ett särskildt formellt undervisningsmål.
Man får i våra dagar ofta höra sägas af personer, som vid sm pedago-
giska teori söka utgå från psykologiska förutsättningar, att minnet ej kan upp-
öfvas – att man visserligen kan inlära vissa bestämda saker, men att man
icke därigenom ett grand får någon ökad förmåga hos minnet såsom allmän
förmåga. Här är icke platsen att inlåta sig på kritiken af denna åsikts enligt
mitt förmenande falska psykologiska förutsättningar, utan här är måhända nog
att hänvisa till en erfarenhet, som på detta område ej borde vara svårt att
iakttaga.
Jag har själf erfarit, huru jag under en tid, då jag i tämligt stor omfatt-
ning dref historiska minnesstudier, lyckades till en ganska aktningsvärd höjd
uppdrifva min af naturen svaga minnesförmåga för denna art af kunskaper.
Men nu är ett årtionde sedan dess förflutet, hvarunder jag haft föga tillfälle
till denna art rninnesöfning och i stället uppöfvat min förmåga att inlära och
erinra abstrakta tankekedjor. Under tiden har förmågan af mekaniskt minne
i afseende på namn, årtal, boktitlar o. d. åter nedsjunkit hos mig, så att hvad
Jag nu tillfälligtvis vill inlära af denna art kostar mig vida större möda än
det skulle gjort under de år, då jag bedref mina litteratur- och konsthistori-
ska examensstudier. - Månne ej de flesta, som bedrifvit studier, på sig själfva
kunna göra samma iakttagelse? Och tror Ni, att skådespelaren har samma svårig-
het att i minnet inlära sin femtionde roll, som sin första? Eller att rockvak-
tarens minnesarbete ute i värdshustamburen kostar honom lika mycken möda
tionde året af denna hans yrkesutöfning, som under den första veckan?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
