Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Frans von Schéele: Kinesisk poesi. Efter Hans Emil Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57° KINESISK POESI.
en bostad i ett af det kejserliga palatsets trädgårdar. Han hedrade honom
sedan med den största förtrolighet, sjöng och musicerade tillsammans med
honom, ja, tjänstgjorde stundom som den inspirerade skaldens skrifvare.
Men skalden tyckes haft mera vagabondblod i sina ådror än hofmanna-
natur. Han trifdes ej i bur och bönföll kejsaren om tillåtelse att få draga
sina färde. Vid afskedet fick han af sin höge beskyddare en af dennes
egna dräkter, en af de största hedersbetydelser, som en kinesisk kejsare
kan utdela.
Så vandrade skalden ut från kejsarpalatset, ströfvade genom Kinas
olika provinser, med förkärlek rastande på krogar och värdshus. Sitt svår-
mod sökte han dränka i vinet eller diktade det ut i sina sånger. Flere år
varade detta oregelbundna vandringslif, hvarunder skalden än gästade rike
mans hus, än den fattiges koja. Slutligen blef han fängslad såsom miss-
tänkt för delaktighet i ett uppror, som utbröt under de sista åren af Ming-
hoang-tis regering. Sannolikt skulle dessa misstankar kostat honom lifvet,
om ej hans skalderykte räddat honom. Han benådades och inbjöds till och
med att återvända till hofvet. Men på vägen dit dog han, somliga säga
af en hastig sjukdom, andra berätta, att han drunknat under en flodfärd,
då han, ej riktigt nykter, försökte balansera på båtkanten och fö~l i vatt-
net. Det var år 763 e. Kr. som han på det ena eller andra af dessa sätt
slutade sina dagar.
Den blandning af epikureism och vemod, som var denne vagabond-
skalds natur, framträder på karakteristiskt sätt i:
Sorg~ns sctng.
Vin har vår värd, men häjdom dock en stund vår törst,
Sorgens sång inför eder önskar jag sjunga först.
Då jag är sorgsen, om jag slutar sjunga och le,
Ingen i världen känner mitt hjärtas djupa ve.
Sorgen kommer, sorgen kommer.
Herre, ni har i er ägo af vin rätt många mått,
Och jag, jag har en luta, som tre fot lång är godt,
Spela luta och dricka vin, det går väl ihop,
Värdt sin vikt uti guld är ofta af vin ett stop.
Sorgen kommer, sorgen kommer.
Väl går ej himlen under, jorden kan länge bestå,
Men hur länge af guldet kunna vi njuta få?
Hundra år är den högsta ålder en människa nått.
Lefva och en gå ng dö - det är allas vår säkra lott.
Sorgen kommer, sorgen kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
