Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
kor vi försmå att beklaga oss, är ej ägnad att stödja högt stegrade an-
språk på gengäld.
Emellertid har man gått längre (likaledes utan att kränka några
slags befogade konsiderationer) och uppställt ett svenskt motprogram,
också formuleradt som en juridisk lära om unionens ursprung och nu-
varande beskaffenhet. Ej heller detta program saknar sina äldre förebil-
der. Det är i sina grunddrag, liksom det norska, egentligen knappast
yngre än unionen själf. Högt prisade unionsvänner af den mest aktade
samhällsställning och rang, af det mest obefläckade frisinne liksom af de
mest samhällsbevarande tänkesätt, hafva under tidigare släktled bekänt
sig till i det närmaste samma grundtankar. Intet skäl finns därför att
frånkänna epigonerna samma hedersnamn. För närvarande gäller -med
rätta som lärans främste målsman prof. Alin i Upsala. Han har visser-
ligen endast i ett särskildt arbete behandlat »unionsfördragens tillkomsb>,
äfvensom i några smärre uppsatser vidrört vissa andra punkter, förnäm-
ligast med anknytning till åtskilliga historiska episoder. Men hans åsik-
ter, framställda vare sig i tryck eller från lärostolen, hafva skänkt upphof
åt en ganska vidlyftig litteratur, som onekligen gjort god tjänst genom
att hålla de norske advokaterna något inom marginalen och trösta ängs-
lige landsmän med vittnesbörd därom, att ungdomen ännu icke gifvit vår
sak oåterkalleligen förlorad. Så ofta hädanefter hrr Nielsen och Aubert,
Sars och Utheim m. fl. blifva för tvärsäkre och efterhängsne, så kunna
vi numera tryggt inbjuda dem att knäcka nötter med vår Alin och hans
))skola». De lära näppeligen komma ifrån dusten utan ömma tänder.
Men är nu detta program från svensk sida verkligen hvad det vill
vara, nämligen en rättsdoktrin, som i allo håller profvet? Det är ej så
alldeles afgjordt ännu, ehuru många motskäl, som de klentrogne fram-
.ställt, hittills visat sig vittna mer om god vilja och gammaldags norsk-
förtjusning än om klar insikt i frågans innebörd och villkoren för dess
lösning. Emot sådana angrepp har det ej heller varit synnerligen svårt
att behålla valplatsen. Andra anmärkningar åter synas hafva blifvit min-
dre lyckosamt bemötta. Öfver hufvud kan man säga, att teorien, oak-
tadt dess anor och den berättigade aktningen för där inneboende skarp-
sinne, tills vidare icke har hunnit stort längre än att hälsas som ett fa-
gert experiment~ hvarpå man ännu ej vågar med full tillförsikt bygga
Sveriges och unionens framtid. På vissa håll ser det likväl ut, som om
djärfvare själar trodde sig om någonting mera än en dylik oskadlig be-
undran, - hvilket manar till förnyad pröfning, n1edan lugnet räcker.
Här skola ytterligare några inkast göras utan anspråk på att uttömma
ämnet och med anhållan om benägen ursäkt, därför att tillfället försum-
mats att på samma gång publicera en mängd otryckta bref och biljetter,
som måhända icke haft mycket med saken att skaffa, men som alltid
kunnat vara nöjsamma att läsa för en eller annan och tillika mäktat
skänka argumenteringen en väl behöflig yttre volym och tyngd. Det är
allenast meningen att (utom åtskilligt annat vetande) begagna det redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
