Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
hopsamlade materialet; norskt eller svenskt eller utländskt, för så vidt
som däraf för stundens behot i största korthet och med uppoffring af
alla smyckande noter; något förståndigt bruk kunnat göras. Ingen sär-
skild polemik emot prof. Alin åsyftas, så mycket mindre som det i flere
punkter faller sig ganska svårt att urskilja; huruvida och i hvad mån_
han
vill ställa sig själf i breschen för andres satser; uttalade i sammanhang
med lärans hufvudprinciper. Likaså nämnas ej heller några andra öfver-
flödiga namn.
* *
*
Framför allt är det angeläget att i riktigt fastställda fakta eJ m-
lägga någonting annat och mera än hvad de historiskt betyda.
Det är ingen ny upptäckt (äfven prof. Rydin; som af somlige stäl-
les i motsats till prof. Alin; har i själfva verket visat sig hylla samma
åsikt), att genom Kiel-traktaten., hvars förhistoria må lämnas därhän’)
Norge blifvit af Danmark afträdt till Sveriges krona. Men därmed har
icke Sverige omedelbart förvärfvat någon höghetsrätt öfver Norge.
Så länge det är fråga om K.iel-traktaten’) röra vi oss inom folkrättens
område. Denna rätt; som icke får anses sväfva i 1uften’) blott därför att
dess utveckling ej bestämmes genom formell lagstiftning eller hägnas af
allestädes erkända domstolar; har sina egendomliga regler och sedvänjor,
hvilka i sin mån äro underkastade förändring1 men ingalunda kunna god-
tyckligt tolkas., så att säga; efter gehör eller efter isolerad »ordalydelse>>
eller efter någon från hvilket annat område som helst hämtad rättsåskåd-
ning. Den nyare europeiska folkrättens grundsatser hafva till god del
blifvit utbildade i analogi, men icke i bokstaflig öfverensstäthmelse., med
den romerska privaträtten; som ju läng·e betraktades och begagnades så-
som ett slags universell juridisk grammatik.
Däraf, bland annat, kommer det sig, att folkrätten uppfattas såsom
en förbindelse mellan personer, som hvar för sig hafva obegränsad myn-
dighet att fullfölja sina intressen inom sina maktområden, så länge de
icke bundit sina händer genom uttryckliga obligationer. Dessa personer
kallas sui1
eräner, och endast emellan dem kunna folkrättsliga förhållan-
den i sträng mening äga rum. Hvilka suveränerna äroi det beror under
hvarje tidehvarf på historiska omständigheter. Men ingen kan uppträda
såsom suverän utan att i någon fonn hafva vunnit erkännande såsom så-
dan af äldre suveräner. Suverän är icke det samma som territoriell stat
eller statsmakt (påfven i våra dagar t. ex. är suveräni och stater finnasi
som icke äro suveräna). Men suverän är icke .heller inom folkrätten det
samma som regerande furste eller någonting dylikt. Särskildt nu för ti-
den och äfven i början af vårt århundrade måste suveräniteten tänkas
såsom oberoende af statsformen. Den förras innehafvare kan växla och
efter revolutioner behöfva särskildt erkännandei men Frankrike t. ex. är
lika suveränt under republikansk styrelse som under monarkisk. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0600.html
