Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
att vidlyftigt tvista om småsaker, som just därigenom få en oberättigad
vikt i jämförelse med andra spörsmål. De lyckades därmed redan 1814,
och svenskarne hafva ännu icke låtit varna sig.
Den uppgörelse, som ändtligen kom till stånd emellan Sveriges
krona och Norges storting, har fått sitt uttryck i Norges gällande Grund-
lo 7) ) som otvifvelaktigt upprinneligen var en traktat, ett »unionskontrakt»,
såsom man länge uttryckte sig just å norsk sida. Men på samma gång
är detta papper från början lika oförnekligen en kodifikation af norsk
statsrätt) som genom unionen och under dess helgd fick svenska kronans
stadfästelse såsom sådan. Hvad som gjordes i Eidsvold eller annars före
unionen har ingen betydelse för Norges gällande statsrätt under unionen,
ehuru det naturligtvis står norrmännen öppet att för sin del däri söka
förutsättningarna för sin statsrätt.
Denna förbindelse emellan unionstraktat och norsk statsrätt bildar
· utgångspunkten för unionsrättens senare utveckling. Men det är ett miss-
tag att anse denna förbindelse såsom ·unionens grundval i den meningen,
att om förbindelsen upplöses, unionen skulle rättsligen förfalla. Ingen-
ting är vanligare i all rättsutveckling, än att grundsatser och inrättningar,
som en gång inledt ett rättssystems uppväxt, längre fram förmörkas och
försvinna, sedan de gjort sin tjänst, hvarvid det kan hända, att andra
grundsatser och inrättningar efterträda dem såsom uppbärande rätts-
systemet, eller också att detta system råkar fullkomligt i lägervall. H vil-
ketdera än må inträffa., så kan det ena eller andra alternativet icke fram-
bevisas ur en bokstafstolkning af pappersintygen om det ursprungliga
rättstillståndet, utan måste uppvisas inom den gällande rätten under se-
nare skeden. Så har svenske konungens rätt att utfärda stadgar om riks-
styrelsen, efter att hafva alstrat så godt som hela vårt statsskick från
Gustaf Vasa, skrumpit ihop till en ömklig kvarlefva, som numera knap-
past kan uträtta någonting af värde. Så har svenska riksrådet, som gif-
vit upphof till riksdagen, själft gått under, medan riksdagen kommit att
uppbäras af helt andra korporationer och rättstankar.
Likaså har unionsrätten, hvars historia kan sägas börja med Norges
Grundlov såsom unionskontrakt, kommit ifrån denna förbindelse och fått
helt andra grundvalar. Det har ej skett så mycket genom »ordalydel-
sens>
> förändring som genom den ombildande kraften (eller svagheten) i
unionsmedlemmarnes eget lif. Ty · det är också en konstig villfarelse, att
vårt århundrade, särskildt i Sverige och Norge, skulle vara undantaget
från rättsutvecklingens historiska villkor och oåterkalleligen hemfallet un-
der de döda pappershandlingarnas herravälde. Denna mening eller omed-
vetna förutsättning kommer biott af i synnerhet statsrätte.ns liflösa be-
traktelse och behandling, men äger ingen motsvarighet i verkligheten.
Hvad gör det för skillnad, om en rättssats högtidligen aflifvas genom
grundlagsbokstafvens utplåning eller kväfves under nya uppväxande in-
stitutioner eller förtvinar genom vederbörandes oförmåga att nyttja dess
kraft eller rent af ondskefullt strypes genom uppenbar rättskränkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
