Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
riksakten är förutsättningen för alla andra traktater eller afhandlingar inom
unionen), så följer däraf, att de båda rikena icke rättsligen fästa något
.afseende vid hvarandras grundlagar. Då det t. ex. stadgas, att riksakten
ej får ändras, hvad Norge angår, annorlunda än i den norska grundlags-
stiftningens former, så betyder detta ej, att Sverige äger rätt att öfver-
vaka, huruvida dessa former verkligen iakttagas. Sverige är skyldigt att
.som laglig norsk riksaktsändring betrakta hvad Norges konung å dess
vägnar förklarar vara grundlagsenligen stadgadt i Norge, liksom å andra
sidan Norge måste hålla till godo med svenska riksaktsändringar utan
-
egen pröfning af de svenska statsmakternas förfarande därvid. Men natur-
ligtvis kunna inga definitiva ändringar i riksakten ske utan båda-parternas
.samtycke. Ensidiga beslut äro dock såsom blott sådana ej traktatbrott
.(ehuru de stundom torde vittna om argt uppsåt). För att ett sådant
.skall kunna fastställas1 kräfves, att åtgärder företagas, som innebära en
kränkning af riksakten och af den andra parten såsom .sådan kränkning
beifras. Huruvida en dylik åtgärd föreligger, därom har hvardera parten
att för sin del afgöra, enär ingen domare öfver dem finnes. Det till-
kommer ock hvardera parten att på grund af traktatbrott uppsäga riks-
.akten med hvad däraf kan följa eller att på annat sätt skaffa sig upp-
rättelse för liden skada. För öfrigt finnas inga formella rättsmedel till
riksaktens skydd, om äfven hvarj ehanda politiska utvägar torde vara
.att tillgå.
»Unionskonungen», som månge tillägga en så betydande roll inom
unionens rättslif och särskildt för riksaktens skydd, tillhör helt och hållet
•
det politiska området, så vida han öfver hufvud finns till i den lefvande
verkligheten. Kanske är han blott en politisk tanke, en framtidsdröm,
en ståtlig titel., en tidningsfras., hvad som helst utom en personlighet,
.som verkar och åtminstone genom själfmedvetna beslut ansvarar för sitt
verk. Ty unionen är visserligen ett rättsområde., ett område, där hvarje-
handa rättsförhållanden göra sig gällande i högre eller lägre grad, men
.är icke genom någon uppvisbar rättsakt organiserad till ett offentligt
·samfund 1ned särskild öfverhet. Det talas visserligen här och där i riks-
.akten om »konungem> utan närmare beteckning. Men därmed menas blott
den härskare, som på samma gång bär Sveriges och Norges kronor,
hvarvid det i hvarje punkt får ur sammanhanget framgå, huruvida hvad
-
där utsäges gäller om honom såsom innehafvare af båda kronorna eller
.såsom innehafvare af blott endera. Man har ridit upp på ordet )
)Staten»
i § 4 och förmenat, att därmed den särskildt organiserade unionen blifvit
..upprättad. Men en särskild »stab\ ett offentligt samfund eller hvad man
vill kalla det., konstitueras ej så där i förbigående genom ett sväfvande
uttryck, som dessutom är lånadt ur motsvarande punkt i Grundloven, där
,det naturligtvis betecknar norska staten. Eftersom det intagits i riks-
.akten, är man väl tvungen att jämka dess betydelse till samstämmighet
.äfven med regeringsformen, och man kan då utlägga ordet såsom »så
väl den svenska som den norska staten» eller någonting ditåt. Riksakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
