Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - A. H.: Spansk nutidslitteratur. Några anteckningar. II. D. Benito Pérez Galdós
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANSK N UTIDSLITTERA TUR.
Hon tviflar och älskar, det är hennes stora synd, - tviflar på många.
ting, hvilka för den, som påverkats af civilisationens stora strömningar, icke
]ängre äro tvifvel, utan visshet, - älskar en hederlig man, en öppen, fast och
nobel natur, men som är jude.
Hufvudintresset koncentreras också på denna unga flicka, som gifvit bo-
ken namn, denna Gloria, som icke längre är det sofvande barnet, utan den
mogna kvinnan, som kommit till insikt om att det religiösa samvetet har an–
nat att göra än att sofva, då utanför dess portar tidens röst ropar: » Revelate,
revelate ! Tu inteligencia es superior. Levantate; alza la frente; limpia tus.
OJOS de ese polvo que los cubre, y mira cara a cara el sol de la verdad. »
I svensk öfversättning utkom Gloria redan 1884 af okänd öfversättare.
Denna öfversättning är gjord med berömvärd pietet och står i trohet mycket
framför senare gjorda öfverflyttningar af Perez Gald6s’ arbeten. Bokens föga
tilltalande svenska utstyrsel i förening med det höga priset - åtminstone vid
tiden för dess utgifvande, det har sedan nedsatts - torde emellertid lägga
hinder i vägen för den spridning, hvaraf arbetet är förtjänt.
Det följande året, 1878, har den rastlöse författaren redan icke mindre-
än två romaner färdiga: La f amilz"a de Leon R oclz och Jlfarianela.
I Dona Perfecta och Gloria såväl som i La familia de Leon Roclz an-
gripas icke de kato1ska dogmerna, utan seder, bruk och föreställningar, som
under kyrkans skydd alstrat fanatism.
Perez Gald6s har också ett mycket .stort inflytande i det intoleranta
Spanien, där fanatismen slagit så djupa rötter, och hans böcker hafva ej blott
funnit väg till fritänkarnes klubbar utan äfven trängt in i familjelifvets sank–
tuarium.
Le6n Roch har föresatt sig såsom mål att bilda familj efter sitt ädla
hjärtas impulser. För att realisera sina drömmar väljer han till följeslagerska
genom lifvet Maria Egipciaca, och romanen börjar med ett bref från henne·
till Le6n Roch, hvilket uppenbarar en öppen och nobel ande. Hon blir hans.
maka. Le6n är icke filosof, icke en asket, som går rakt på målet. Han är
en fritänkare, tror ej på den kristna religion, som är hennes, har icke ersatt.
den gamla kyrkan med någon ny teologisk arkitektonik, men · anser sig ha rätt
till makens naturliga herravälde, inom lagliga gränser, vid hemmets härd, öfver
sin egen familjs åsikter och tankar.
Inom familjens begränsade område kämpa Le6n och Maria snarare om
fanatismens blinda, torra, intoleranta ideer än om skilda religiösa åsikter, men
den klerikala spanska kritiken har stämplat boken såsom en tendensroman,
där ogudaktigheten intar första rummet och konsten det andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
